The Coppermine Cabernet Sauvignon 1997, Charmes-Chambertin 2005 (Patrice Rion), Larrivet-Haut-Brion 2005, Chasse-Spleen 1998, Chateau Conseillant 2003, Vaio Armaron Amarone 2001 (Masi), Cuvée de Vatican Reserve 2007, Barolo 2004 (Prunotto), Sagrantino di Montefalco ”Collepiano” 2001, Chateau Lafaurie-Peyraguey 2003

Snabbnoteringar av de viner som följde de vita förra söndagen.

The Coppermine Cabernet Sauvignon 1997

Det här var oväntat. Ett svårplacerat vin med drag av röd lite rökig frukt som får mig att tro att det finns Syrah iblandat i det. Australien känns mer tydligt på nåt sätt. Med tid får det mer Cabbiga drag av cederträ, gräs, blyertspenna och mint.

Fruktigt och komplext i smakrik mogen stil men det finns ingen övermogen muggig känsla. Slatten av det här stod sig hur bra som helst till kvällen efter. Gott. Jag borde köpa mer aussieviner och lagra, den klassiska stilen som den här blir ju väldans bra med ålder. Wynn's är ett annat säkert kort.

Charmes-Chambertin 2005 (Patrice Rion)

Hmm. Mängder av sötfruktig pafymerad pinotfrukt. Det saknar lite burgundisk smutsighet, jord, skepssvrak och annan ”terroir” eller vad man nu ska kalla det. Det är så pass strömlinjeformat att jag efter ha vimlat runt Volnay börjar tro att det är någon topp-Nya Zeeländare, Block X eller nåt. Gott är det iaf och alla är med på att det är hög klass... men inte högsta klass, vilket det visade sig vara.

Smaken är som doften. Gott och sötfruktigt med strömlinjeformad frukt, rätt låg syra (det är egentligen här jag börjar gå mot NZ). Inga vassa kanter någonstans. Nyttig läxa.

Larrivet-Haut-Brion 2005

Det här känns rätt forcerat och modernt utan att ha på fötterna att gå den vägen. Chokladigt och lite banalt även om det är gott och välgjort.

Fruktigt och rätt massivt i årstypisk stil men håller givetvis inte nivå med bättre slott. Gott men jämfört med Conseillant nedan framstod det som väldigt enkelt.

Chasse-Spleen 1998

Bra vin med toner av lera, kaffe, mörk fin frukt. Jag tror det är en Pessac men känner ingen specifik husstil. Svårgissat men bra.

Tät smak i klassisk Bordeauxstil som känns Cabernetdominerad med gräs, mörk frukt, cederträ, kokos. Lite strömlinjeformat men bra.

Chateau Conseillant 2003

Det är intressant att testa 2003'or från Bordeaux. Efter Tertre som var sådär provade jag några andra för ett tag sedan som också var tydligt märkta av året, även tunga namn som Trotanoy, Talbot etc, ingen höll måttet. Nu har jag kommit till den jag tror mest på. Vilket också är anledningen till att jag faktiskt köpte några flaskor för några år sedan

Ytterst komplex och snygg doft i tung plommonstil. Choklad, kaffe, örter, blommor och parfym. Det känns att det här är ett stort vin på alla sätt, bästa vinet under kvällen. Det är framförallt imponerande att det inte dras med någon 2003'ig flabbighet. Grym doft!

Ruggigt gott och bra, djup fin frukt i chokladig plommonstil, fin blommighet. Pomerolltypiskt och fantastiskt gott. Bästa bordeaux från 2003 jag druckit. Intressant jämförelse mot de 2003'or jag

provat nyligen som alla var skadade av det varma året, Trotanoy 2003 har inte en chans mot det här

Vaio Armaron Amarone 2001 (Masi)

Det här vinet lurade upp de andra på läktaren. Själv vart jag glatt överraskad då den inte alls hade samma jobbiga överextraherade känsla av russinkompott som den 1997'a jag drack för nåt år sedan.

Bra struktur med lätt vediga drag, örter och gräs. Korint och torkad frukt. Oväntat bra och inte alls så mycket jobbig Amaronekänsla, vissa årgångar av den här typen av vin, svalare år, blir helt ok med ålder. Dock var det inte någon som tyckte att kvaliteten var i närheten av priset, nu 385 kr.

Cuvée de Vatican Reserve Sixtine 2007

Ok, att jag inte tyckte om det här är som att slå in en öppen dörr. Visst känns det som ett välgjort vin men den för mig överextraherade frukten och stickiga alkoholen funkar inte. Söt kompakt portlik frukt, kirsch, ved, sylt och russin, den blommiga tonen är trevlig. Var inne på någon sötfruktig modern Priorat, nähä, en Pape alltså.

Det är framförallt i smaken det tar emot. För hög alkohol och för söt jolmig känsla. Bortsett från de dragen som får mig att se rött så är det ett välgjort gott vin. Jag fortsätter att hålla mig till traditionalister som Vieux Donjon.

Barolo 2004 (Prunotto)

Kompakt och ungt med ettriga syror. Röd örtig frukt och citrustoner. Väldigt Italienskt men saknar lite av den blommiga nyponkänslan som jag väntar mig från Nebbiolo.

Gott i ung krävande stil. Ännu känns det oförlöst med bångstyriga syror och lite stum frukt men det har bra potential.

Sagrantino di Montefalco ”Collepiano” 2001

Modern massiv frukt med mycket fat. Kaffe, choklad och mycket minttoner får en del att gissa Australien vilket inte är så konstigt som det låter. Det här är en modernt stylad Sagrantino. 

Nu, 10 år gammal, har den släppt det mesta av sin massiva tanninstruktur som den har som ung. Gott och för det nya priset på 249 kr (år 2006) är det helt ok (kostade 399 tidigare).

Chateau Lafaurie-Peyraguey 2003

Mörk färg indikerar rejäl mognad. Doft och smak visar också på hög mognad, komplext och gott men saknar lite fräschör och sting. Tungt och limmigt med saffran och tropisk frukt.

Chockerande att det är från 2003, trodde det var runt 10 år äldre. Är det så här 2003'orna från Sauternes beter sig måste jag snart dricka mina.