Bourgogne Blanc Vieilles Vignes 2012 (Pierre Labet)

Trots sin unga ålder är doften helt öppen och tillgänglig med tydliga men snygga fat och en Chassagneliknande struktur av krossad sten, örter och djup frukt med bra komplexitet för sin nivå.

Smaken är krämig med tät frukt, stenig och drag av smör och nougat från faten, säkert också en del battonage. Väldigt bra generell Bourgogne som jag gärna köper igen.

Bourgogne Blanc 2007 (Dujac)

Dujac är mest känd för sina röda viner men gör även en del vitt. Det här är nog deras enklaste vita vin men från en bra årgång.

Tät frukt med fet känsla och tydliga men snygga fattoner, möjligtvis saknas lite mineralkänsla, framförallt med tanke på året. Rätt egensinnigt med lite brända toner, blint hade jag aldrig gissat 2007, snarare 2005.

Dujac gör som vanligt bra vin även om den inte ligger på samma nivå som tex Roulots variant.

Bourgogne Rouge 1993 (Coche-Dury)

Det finns generell röd Bourgogne och sen finns det generell röd Bourgogne av Coche-Dury. Det här är verkligen anmärkningsvärt bra för en generell röd Bourgogne och är nog bland de dyrare man kan hitta. Ett blindprovat vin öppnat av ”Vinmannen” som alltid har roliga viner på lut.

Första känslan är en självklar pinot noir från Bourgogne med en del ålder men jag trodde den var yngre. Syran är rätt hög och vinet har en lätt gräsig ton utan att vara grön, sirlig röd frukt med lite blommiga drag samt en del lite dovare köttiga toner. Anmärkningsvärt fint steniga drag för den här nivån, väldigt bra.

Smaken följer doften med sirlig lite gammeldags stram frukt, röda bär, citrusskal i en något köttig Côte Rôtielik stil. Rhone dyker upp som förslag men min första instinkt var definitivt Bourgogne. Mycket kul och sällsynt vinupplevelse. Ett vin jag gärna dricker igen men prislappen avskräcker en del för denna nivå, man kan hitta grand cru-bourgogne för samma pris.

Två väldigt olika vita viner

Bourgogne Blanc 2007 (Roulot)

En ynka flaska av denna fick jag med mig för ett par år sedan från södra Frankrike. Roulot är ju bra i en mineraldriven stram stil, tänkte att den borde vara hyggligt tillgänglig nu och funka till stekt pilis med jordärtkockskräm.

Nja, det är den inte riktigt. Fortfarande stram och lite knuten. Mer Pulignyig eller Chablis Grand Cruig i stilen än Meursault som är Roulots hemvist. Stenfrukt, krita, lite lätta fattoner, väldigt bra men lite ungt knuten. Luftar vinet vilket hjälper en del men den skulle tjäna på runt 3-5 års ytterligare lagring.

Dock imponerande bra för en bourgogne blanc, den jabbar klart över sin viktklass. Det är nog bara Arnaud Ente som kan matcha denna (fast i helt annan stil).

Vinha Formal 2008 (Luis Pato)

Det bästa vita vin från Portugal jag hittat är helt klart Maritavora, varför tas det inte in igen? Den här sprang jag på för ett tag sedan och gillade. Alltid kul att vidga sina vyer. Kommer från Beiras och är ett sällsynt endruvsvin av den lokala druvan Bical.

Klart egensinnig doft med örtiga drag, anisfrön, honung, kamomill, bivax, en del fat och ett lätt oxidativt drag som påminner om en del bioviner. Kul och riktigt bra.

Fyllig mogen smak. Även här en anings oxidativ men inte så det stör, honung, kolaremmar från fat, mjuk krämig gul fruktighet, örter. Riktigt bra om än inte på Maritavoras nivå, lite för dyr tyvärr jämfört med hur den levererar. 160-170 hade känts mer rimligt än 248 kr men väl värt att prova.

Bourgogne Blanc 2001 (Pierre Morey)

Pierre Morey är före detta vinmakaren hos Domaine Leflaive, en av de absolut bästa vitvinsproducenterna i Bourgogne. Han gör dels viner från egna gårdar, vilket det här är, samt viner från inköpta druvor som enligt mig inte håller riktigt samma klass. Precis som hos Leflaive är vinerna ekologiska (samt biodynamiska).

Doften är helt utvecklad och mogen med underbart fin mineralkänsla och imponerande djup för en generell Bourgogne. Krita, musselskal, grape, mogen gul frukt, hasselnöt och nougat.

Frisk komplex smak med mängder av sten och musselskalkänsla. Lång och fet med markerade citrustoner och bra syra, nötig och helt mogen. Kan mycket väl vara den bästa Bourgogne Blanc jag har druckit. Fenomenalt bra för priset.

Rysk Ikra/kaviar

Fungerade fint till en burk oscietrakaviar hemsmugglad från Kaukasus (90 kr!) som hade bra smak men borde ha hängts i en sil innan, vi gjorde Per Se's ”Oyster and Pearls”.

Bourgogne Blanc ”Cuvée Saint-Vincent” 2007 (Girardin)

Fan, de har haft fel vin i den här flaskan. Det här är mer som en Chassagne-Montrachet av bra kvalitet. Mineralkänslan är toppkvalitet, enormt bra. Den har en tyngd och kraft som påminner mer om Chassagne än Pulignys nerviga subtilitet men den spelar definitivt i en högre division än dess klassificering indikerar.

En sensationellt bra generell Borgogne. Mineralkänslan av musselskal, ostron och kallt vinterhav slår de flesta av konkurrenternas. Eken är balanserad, fint blommig frukt och lång komplex eftersmak, imponerande bra och till och med bättre än Girardins Chassagne-Montrachet 1:er Cru 2006 som kostar betydligt mer. Girardin har verkligen fått till ett toppvin den här årgången, så här bra har den aldrig varit. Överhuvudtaget är vit Bourgogne av årgång 2007 en av de bästa som lanserats under mitt aktiva vinliv, mycket bra syror och mineralkänsla vilket jag uppskattar. Inte minst för Chablis.

Det här kan nog vara den bästa generella Bourgogne Blanc jag druckit (Vogues är givetvis bättre men dom fuskar), Domaine Cordiers variant som släpptes i december känns överekad och nya världen-lik i jämförelse även om den också är bra. Stilmässigt är den dock gjord för att drickas nu eller inom ca fem år, den har inte strukturen att tåla långlagring men det ser jag inte heller som en generell vit Bourgognes uppgift. Det kommer nog gå ner fler flaskor av det här.