Visar inlägg med etikett Etna Bianco. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Etna Bianco. Visa alla inlägg

måndag, april 21, 2014

En trio av carricante

Tre vita viner från Etna gjorda av enbart eller dominerande (90%) av den inhemska druvan carricante, kul jämförelse.

A Puddara 2012 görs av Tenuta del Fessina vilka som de flesta andra huvudsakligen gör röda viner av nerello. Detta vin är deras främsta vita vin av carricante.
Det finns ingen direkt ek i varken doft eller smak, intrycket är friskt och lite ungt jästigt med outvecklade päronsplittiga aromer. Ett hyggligt komplext och gott vin men som saknar djup och personlighet för att vara riktigt intressant. Hade hoppats på mer.

Cuvée delle Niche 2011 (Tenuta delle Terre Nere) är ännu en ren carricante från gamla stockar. Här känns en finstämd men balanserad fatton som mest lyfter vinet en del. Frukten är klart karaktärsfull, vaxig och honungslik med drag av grönt te, kamomill och mogen gul frukt. Definitivt det fylligare vinet i fascinerande och egen stil. Mycket bra, liksom tidigare.

Ett tredje vin i uppställningen, Cavanera Ripa di Scorciavacca 2010, var grovt oxiderat och i princip odrickbart. Huruvida det är ett genomgående fel med detta vin, som jag aldrig provat tidigare, vet jag inte. Men med tanke på priset så skulle jag inte chansa en gång till.

Intressant uppställning på pappret som blev sämre än vad jag hade hoppats på, men Terre Nere var som vanligt väldigt bra.

fredag, april 22, 2011

Guardiola 2007 (Tenuta delle Terre Nere) och Cuvée delle Vigne Niche 2007 (Tenuta delle Terre Nere)

Det här är ett av bloggosfärens älsklingsvintyper sedan en tid tillbaka. Coola viner från Etnas varma sluttningar av den lokala druvan Nerello Mascalese, i det här fallet utblandat med 2% Nerello Cappuccio enligt vissa källor. Rankorna planterades 1917 och 1947 på pre-phylloxerastockar, endast en liten del har nyplanterats. 25% ny fransk ek. Ad Libitum tar in vinerna och andra har också provat, här, här och här (andra årgångar ibland).

Rätt lätt klarröd transparent färg.
Intressant och annorlunda doft med lera och grusdamm, nypon, röd frukt (mest hallon), blommor, lite smörkola från fat och örter. Inte insmickrande och svulstigt utan ett vin som det tar ett tag att fatta tycke för men jag gillar det verkligen, lite som Nebbiolo.


Markerad syra som lägger sig en del med luft, finstämd smak som påminner lite om en nebbiolo, hallon och örter. Det är ett rejält kärvt direkt efter den öppnats men mjuknar med luft. Hela tiden håller den sig dock i det krävande segmentet, något jag inte har problem med. Det ger associationer till lera även i smaken, det var länge sedan jag åt lera men ändå. Ett riktigt matvin, det skär rakt igenom vad som helst och klingar kvar på ett mycket bra sätt.

Det vore väldigt intressant att prova ett sånt här vin med ålder, jag har inte den blekaste hur det här utvecklas men det bör bara bli bättre. Kombinationen av fräschör och en intelligent fathantering ger ett väldigt balanserat vin som passar mig bra, fast det hade nog inte förlorat på att minska ner faten ännu mer.

Prisvärdheten är inte självklar, 300 sekiner är rätt mycket och jag vill nog ha lite mer knorr för det priset. Det sagt så är det ändå ett väldigt bra vin med hög intressefaktor.


Givetvis måste jag även prova deras främsta vita vin, Cuvée delle Vigne Niche, av den inhemska druvan Carricante. 50 år gamla stockar, 1/3 på jättestora gamla fat, resten på ståltank.

Det här tycker jag mer om än den röda Guardiola. Mycket intresseväckande doft med mycket sten, krita och petroleumtoner. Bivax och mogen gul frukt, kamomill, brynt smör, fänkål, salmiak och syltade citrusskal. Väldigt komplext och kul, imponerande på ett sätt jag inte alls var beredd på.


Medelfyllig smak med mycket mineral och fräschör. Lagom syra som balanserar upp en tät gul fruktighet, väldigt långt och aptitretande. Mycket bra vin med mängder av karaktär. Det har en hel del likheter med Riesling fast med lägre syra och lite mer rondör, min typ av vitt vin. Väl värt sitt pris på 199 kr, än mer om man tar originaliteten i beaktande. Det känns helt moget och jag skulle inte riskera att lagra det här ytterligare, den försämrades; blev faddare och mindre expressiv efter en dag.