The Coppermine Cabernet Sauvignon 1997, Charmes-Chambertin 2005 (Patrice Rion), Larrivet-Haut-Brion 2005, Chasse-Spleen 1998, Chateau Conseillant 2003, Vaio Armaron Amarone 2001 (Masi), Cuvée de Vatican Reserve 2007, Barolo 2004 (Prunotto), Sagrantino di Montefalco ”Collepiano” 2001, Chateau Lafaurie-Peyraguey 2003

Snabbnoteringar av de viner som följde de vita förra söndagen.

The Coppermine Cabernet Sauvignon 1997

Det här var oväntat. Ett svårplacerat vin med drag av röd lite rökig frukt som får mig att tro att det finns Syrah iblandat i det. Australien känns mer tydligt på nåt sätt. Med tid får det mer Cabbiga drag av cederträ, gräs, blyertspenna och mint.

Fruktigt och komplext i smakrik mogen stil men det finns ingen övermogen muggig känsla. Slatten av det här stod sig hur bra som helst till kvällen efter. Gott. Jag borde köpa mer aussieviner och lagra, den klassiska stilen som den här blir ju väldans bra med ålder. Wynn's är ett annat säkert kort.

Charmes-Chambertin 2005 (Patrice Rion)

Hmm. Mängder av sötfruktig pafymerad pinotfrukt. Det saknar lite burgundisk smutsighet, jord, skepssvrak och annan ”terroir” eller vad man nu ska kalla det. Det är så pass strömlinjeformat att jag efter ha vimlat runt Volnay börjar tro att det är någon topp-Nya Zeeländare, Block X eller nåt. Gott är det iaf och alla är med på att det är hög klass... men inte högsta klass, vilket det visade sig vara.

Smaken är som doften. Gott och sötfruktigt med strömlinjeformad frukt, rätt låg syra (det är egentligen här jag börjar gå mot NZ). Inga vassa kanter någonstans. Nyttig läxa.

Larrivet-Haut-Brion 2005

Det här känns rätt forcerat och modernt utan att ha på fötterna att gå den vägen. Chokladigt och lite banalt även om det är gott och välgjort.

Fruktigt och rätt massivt i årstypisk stil men håller givetvis inte nivå med bättre slott. Gott men jämfört med Conseillant nedan framstod det som väldigt enkelt.

Chasse-Spleen 1998

Bra vin med toner av lera, kaffe, mörk fin frukt. Jag tror det är en Pessac men känner ingen specifik husstil. Svårgissat men bra.

Tät smak i klassisk Bordeauxstil som känns Cabernetdominerad med gräs, mörk frukt, cederträ, kokos. Lite strömlinjeformat men bra.

Chateau Conseillant 2003

Det är intressant att testa 2003'or från Bordeaux. Efter Tertre som var sådär provade jag några andra för ett tag sedan som också var tydligt märkta av året, även tunga namn som Trotanoy, Talbot etc, ingen höll måttet. Nu har jag kommit till den jag tror mest på. Vilket också är anledningen till att jag faktiskt köpte några flaskor för några år sedan

Ytterst komplex och snygg doft i tung plommonstil. Choklad, kaffe, örter, blommor och parfym. Det känns att det här är ett stort vin på alla sätt, bästa vinet under kvällen. Det är framförallt imponerande att det inte dras med någon 2003'ig flabbighet. Grym doft!

Ruggigt gott och bra, djup fin frukt i chokladig plommonstil, fin blommighet. Pomerolltypiskt och fantastiskt gott. Bästa bordeaux från 2003 jag druckit. Intressant jämförelse mot de 2003'or jag

provat nyligen som alla var skadade av det varma året, Trotanoy 2003 har inte en chans mot det här

Vaio Armaron Amarone 2001 (Masi)

Det här vinet lurade upp de andra på läktaren. Själv vart jag glatt överraskad då den inte alls hade samma jobbiga överextraherade känsla av russinkompott som den 1997'a jag drack för nåt år sedan.

Bra struktur med lätt vediga drag, örter och gräs. Korint och torkad frukt. Oväntat bra och inte alls så mycket jobbig Amaronekänsla, vissa årgångar av den här typen av vin, svalare år, blir helt ok med ålder. Dock var det inte någon som tyckte att kvaliteten var i närheten av priset, nu 385 kr.

Cuvée de Vatican Reserve Sixtine 2007

Ok, att jag inte tyckte om det här är som att slå in en öppen dörr. Visst känns det som ett välgjort vin men den för mig överextraherade frukten och stickiga alkoholen funkar inte. Söt kompakt portlik frukt, kirsch, ved, sylt och russin, den blommiga tonen är trevlig. Var inne på någon sötfruktig modern Priorat, nähä, en Pape alltså.

Det är framförallt i smaken det tar emot. För hög alkohol och för söt jolmig känsla. Bortsett från de dragen som får mig att se rött så är det ett välgjort gott vin. Jag fortsätter att hålla mig till traditionalister som Vieux Donjon.

Barolo 2004 (Prunotto)

Kompakt och ungt med ettriga syror. Röd örtig frukt och citrustoner. Väldigt Italienskt men saknar lite av den blommiga nyponkänslan som jag väntar mig från Nebbiolo.

Gott i ung krävande stil. Ännu känns det oförlöst med bångstyriga syror och lite stum frukt men det har bra potential.

Sagrantino di Montefalco ”Collepiano” 2001

Modern massiv frukt med mycket fat. Kaffe, choklad och mycket minttoner får en del att gissa Australien vilket inte är så konstigt som det låter. Det här är en modernt stylad Sagrantino. 

Nu, 10 år gammal, har den släppt det mesta av sin massiva tanninstruktur som den har som ung. Gott och för det nya priset på 249 kr (år 2006) är det helt ok (kostade 399 tidigare).

Chateau Lafaurie-Peyraguey 2003

Mörk färg indikerar rejäl mognad. Doft och smak visar också på hög mognad, komplext och gott men saknar lite fräschör och sting. Tungt och limmigt med saffran och tropisk frukt.

Chockerande att det är från 2003, trodde det var runt 10 år äldre. Är det så här 2003'orna från Sauternes beter sig måste jag snart dricka mina.

Vinbloggarkväll

Efter att att ha druckit vin med en annan vinbloggare för några veckor sedan går det snabbt. Nu dricker jag vin med ett helt gäng vinbloggare. M ställer fram vinvänlig dundergod anka efter ungefär hälften av vinerna. Alla viner dricks blint utan att vi ens vet vem som har haft med sig flaskan. Givetvis var jag helt fel ute några gånger men det är halva nöjet. Tempot är högt och det blir mest snabba anteckningar i strikt provarstil. Det här är nog inget kul att läsa annat än för mig själv.

Vin 1
Ett glas välkomstvin sticks i handen.
Återhållen rätt neutral doft med vegatativa aromer, jäst, örter, grön frukt.
Smaken har lite krämighet vilket balanserar de gröna tonerna. Ok bra men inte stort på nåt sätt.

Jag är inne på Grüner Veltliner 2009 men hittar inga tydliga vitpeppartoner vilket gör att jag har Albarino som andrahandsval. 

Facit: Albarino 2009 i ful blå flaska. Minns inte namnet.

Vin 2
Min flaska Ossian 2008.
Tät muskulös doft med exklusiva rostade fat, rökiga mineraltoner och musselskal, gräs, salmiak, gul lite exotisk frukt.
Intensiv mycket god smak i fet men torr stil, djup tät frukt och fina mineraltoner på ett sätt som imiterar en toppmeursault av modernt snitt.

De andra gissar på bättre vit Bourgogne (Meursault 1:er Cru till Corton-Charlemagne) vilket är en bra gissning, hade någon gissat på Verdejo hade jag blivit stum av förundran.

Facit: Ossian 2008.
120 år gamla Verdejostockar från Rueda. 100% fat. Ca 260 kr, enormt prisvärt.

Vin 3:
Komplex sötfruktig doft, chokladig i inställsam stil, aningens utveckling; 2005 eller 2006, smultronbärig och en hel del fat i form av lakrits etc.
Rätt mjuk smak med unga fatiga aromer som känns lite spretiga, hög syra, gott i modern stil.

Svårgissat, södra Frankrike?

Facit: Flor de Pingus 2007.
Peter Sissecks andravin. Kul men inte värt slantarna.

Vin 4:
Stor fatig doft med komplex nebbidoft, lera, plommon, kaffe, gräs.
Tät i oväntat mjuk stil, mognad, mint, nypon, hallon, apelsinskal, en obalanserad ekbeska stör en del men riktigt gott.

Måste vara en något överekad Nebbiolo av hög kvalitet.

Facit: Barolo "Bric del Fiasc" 2003.
Mycket bättre än jag minns Bric del Fiasc, trots året, eken stör mig dock även här.

Vin 5:
Megastor aromatisk doft, vulkanstenig känsla, salmiak, dov mörk frukt, cederträ, myntan och den mogna gula paprikan tar mig till Napa av dyrt slag.
Tät och fatig djup smak, mycket komplext och gott, choklad, utvecklad men ännu en bit kvar till full mognad.

Facit: Dunn ”Howell Mountain Cabernet Sauvignon” 1994


Här går gissningarna mellan traditionell Napa och modern Bourdeaux. Efter tag mot Pessac, jag kan Pape Clement vilket bäst passar in och det är det absolut inte. Min grundgissning var rätt. Förmodligen kvällens godaste vin.

Vin 6:
Tydlig mognad med svamptoner, viol, örter, bränt tegel, lite syrlig röd frukt och citrusskal, arrak. Det här påminner mig om mogen Brunello av hög klass.
Mjuk och väldigt fruktig med en blandning av röda och mörka bär, viol, apelsinskal, lång mycket komplex smak, tobak. Dundergott.

Jag är inne på Brunello. Ingen vill kännas vid vinet trots påstötningar varvid jag börjar undra om det kan vara mitt vin. Efter att ha planterat den iden i skallen är jag låst vilket är helkorkat. Det känns som Toscana men Guado är ju helt annorlunda.
Den känner jag senare igen efter en tiondels sekund. De andra har luftat och smakat på sina viner innan, det ska jag också göra nästa gång för att minska risken att göra bort mig.

Facit Barolo "Cicala" 2001.
Här visar sig för första men inte sista gången min oerfarenhet av mogen toppnebbiolo. Mycket bra läxa, jag ska försöka köpa gammal Nebbiolo.

Vin 7:
Choklad och lite mint, läder, tobak, blandad röd och mörk frukt, stall, lite blommor.
Mjuk smak med blandad frukt, te, örter, lakrits, rätt stumt, ok bra men inte mer.

Inget tydligt ursprung, södra Frankrike? Lite som Sarda-Malet från Roussillon fast sämre.


Bild ovan!
Facit: Valdicava Brunello di Montalcino 1999.
Jag har provat en Valdicava med annorlunda etikett som var mycket bättre (2002'a kanske). Konstig.

Vin 8:
Nästan överdrivna salmiaktoner, sönderkokt sylt i typisk senskördad stil, tegel, vanilj i mängder.
Löjligt extraherad smak, fat och sylt i en ohelig allians, alkoholen slår igenom. Varför görs detta?

Något av mina hatobjekt från förmodligen Australien, Shirazdominerat, som dock känns rätt dyrt.

Facit: Savitar 2004 (Mitolo)
Det står faktiskt ”Late Harvest” på baksidan. Hade de inte jäst ut det hade det kanske varit gott med ett litet glas till en chokladdessert.

Vin 9:
Köttigt med röd frukt, Syrah?, gräs, svart te, rejält fatigt, ungt och stumt i svårbedömd stil.
Röd frukt i stum sluten stil, ekbeska som stör, lakrits, rätt trist just nu men det kommer nog hända en del, obalanserad alkohol förstärker den grovhuggna känslan.

Det här är också obalanserat men är inte alls lika syltsliskigt som vinet ovan. Modern och överextraherad Syrah, jag tänker på en del kompakta Kaliforniska Syrahviner jag provat? När G säger att det är hans vet jag direkt vad det är.


Bild ovan!
Facit: La Peira 2008.
Syrah från södra Frankrike. Bättre än de jag provat innan men fortfarande långt från min vinsmak.

Vin 10:
Karaktärsfull finstämd mogen doft, blommor, lera, röd frukt, svamp, lite mint.
Läskande och fräscht men saknar lite djup, lera, blommor, mjukt med söt röd frukt.

Här känner jag bara att jag inte känner igen det, när de andra gissar på Nebbiolo med drygt 30 års ålder förstår jag varför. Jag drar mest paralleller med gammal Brunello igen men har lärt mig att det nog innebär gammal Nebbiolo. Är mer på runt 1990.

Facit: Barbaresco ”Gallina di Neive” 1998 (Bruno Giacosa)
Mycket gott men inte stort. Bra lektion i gammal Nebbi. Och varför dessa mognadstoner?

Vin 11:
Mitt vin alldeles säkert. Stjälkigare än tidigare, mogen gul paprika som påminner mycket om Napa, cederträ och gräs, blyertspenna, tjära, balanserat och läskande med fin hallonfrukt men lite grön.
Mogen paprika, dov komplex frukt, kaffe, choklad och gräs.

Kan inte vara något annat än min Guado al Tasso 1997.

Facit: Guado al Tasso 1997. Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah från Bolgheri.


Vin 12:
Örtigt och lite stjälkigt, kött, röd frukt, slånbärsris, läder, brända örter, rejält sötfruktigt-hallon.
Smakrikt med viss fräschör, ok bra syra, röd frukt, mjukt i ok bra men lite slätstruken stil.

Grenache/Syrah från södra Frankrike, Pape?

Facit: Hermitage "La Chapelle" 2003
Ha! Ingen som helst känsla av norra Rhonedalen och jag trodde aldrig att det kunde vara ren Syrah. Här vill jag påstå att det är vinet som är atypiskt, inte jag som är helt fel ute. Dock betydligt bättre än de La Chapelle jag provat senast.

Vin 13:
Intensivt fruktigt med mycket blommor, viol och blyerts, kött, läder, fin komplex frukt.
Intensiv och djupt komplex, ungt druvig, fat, smultron, inställsam men bra och intressant i annorlunda stil.

Så pass sötfruktig och blommig att jag är inne på någon udda Syrah/Cab-blandning med sina blyertstoner men inget passar riktigt in. Gott är det.

Facit: Kopar Villanyi Cuvée 2006 (Gere)
Cabernet Franc-baserat vin från Ungern med mycket Merlot, inte min normala domän. Dålig gissning men imponerande bra vin. Villanyi är visst ett bergsområdet nära Kroatien väl lämpat för vin. Kopar är en specifik vingård i söderläge inom Villanyi, vad skulle man göra utan internet.

Vin 14:
En sista slurk vin som varit öppet en dag. Extremt typisk Nebbi så som jag känner igen det. Stramt med hög syra, nypon och rosor.

Facit: Barbaresco Asili 2004 (Produttori del Barbaresco)
Ett kap för 26€. Jobbigt ungt nu men med stor potential.

Det här var en kul provning med många nya bekantskaper, både ur vin- och personaspekter. Jag provade ungefär lika många mogna toppnebbiolo som jag dittills provat innan. Och Dunnflaskan var väldigt minnesvärd. Min Ossian visade var skåpet ska stå när det gäller Verdejo, viket var väntat. Tack allesammans. Var det bara jag som kände mig något matt efter 14 viner?