Den fina komplexa frukten pareras med en föredömlig tyngd och fetma som gör det mycket bra balanserat, den steniga petroleumkänslan är alldeles lagom. Det finns även en krämig känsla som inte ens CFE lyckas få fram alla år. Syrorna är givetvis där, och märks, men den känns rätt drickfärdig trots nyligen lanserad men kan säkert bli ännu bättre. Om det inte händer nåt konstig med det här ser jag 2002 som den bästa årgången sedan 1997.
Dracks till en ugnsbakad majskyckling tillsammans med en bautahög med smörvänd gotlandsssparris, kronärtskockor och mangold. Underbart gott.
Andra har provat tidigare, här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar