Nambrot 2003

Nambrot består av mest merlot, en del cabernet och lite sangiovese, 70/20/10. Modern stil med en hel del rostade nya fat. Tenuta di Ghizzano drivs av en kvinnlig vinmakerska vilket känns ovanligt i den här delen av världen.

Även om det är modernt så känns kvaliteten rakt igenom. Stor fet doft med djup tät plommonfrukt, kaffe, lera, choklad, viol och kryddor. Väldigt komplext om än något massivt i nya världenstil, men balansen som skiljer ett blajvin från ett bra finns där.

Maffig smak som ändå lyckas kännas fräsch med tät frukt. Chokladigt, viol, rostat kaffe, tät mörk frukt. Väldigt bra på ett lyckat modernt sätt. Ännu bättre än senaste flaskan.

Chablis Grand Cru ”Les Clos” 2004 (Drouhin)

Förra flaskan var konstig och på gränsen till övermogen så jag öppnade min sista rätt snart efter.

Den här är helt perfekt. En del mognad är helt uppenbart men inte alls som förra gången. Här finns väldigt fin kritighet, gråpäron, grape, en del fat, ett uns honung. Väldigt djup din doft med mängder av mineral och karaktär.

Smaken är rejält fyllig för en Chablis, mer som en klassisk Bourgogne. Faten spelar också in. Djup tät smak och sällsynt bra vin. Kul men dags att dricka upp, det här kommer inte bli bättre.

När Drouhins Les Clos är så här bra är det ett av deras bästa vita viner, nu får jag vänta några år på 2007, den behöver nog mer tid än 2004. 

Mas la Plana 1999

Doften känns oväntat utvecklad med mindre Cabernetkaraktär och mer russinfrukt än jag väntat mig. En hel del fat, kaffe, trä, gräs, russin, inte så värst upplyftande. Rätt endimensionell.

Smaken är som doften med lite trött intryck av russin och lätt murken känsla. Inget djup och inte så kul, en besvikelse. Konstig flaska, Gran Coronas 1992 för ett tag sedan var klart bättre.

Obac 2005

Ett obskyrt vin från Mallorca som jag fick med mig därifrån för några år sedan. Gjort av de lokala druvorna Callet och Mantonegro med lite Syrah och Merlot. Kostade runt 120-130 har jag för mig.

Oväntat bra med örtig finstämd frukt och en känsla av lera, röd frukt, gräs, rost. Callet ger viner som är rätt lätta i färgen, lite som en blandning mellan nebbiolo och mascalese, fast kraftigare struktur.

Frisk bra smak med örtig rätt stram röd frukt, bra djup och karaktär. Bättre än väntat och klart värt sitt pris. Ovanlig stil för ett spanskt rött vin, gott.

Classique Rouge 2009 (Domaine d'Angles)

Det här är det enklare röda vinet av Eric Fabré, drack deras bättre vita rätt nyligen. Det är framförallt i deras röda viner man kan få en känsla av kopplingen till bordeaux. Syrahbaserat vin med lite Grenache och Mourvedre.

Känslan är en balanserad blandning mellan södra Frankrike och klassisk Bordeaux. En hel del cederträ och grafit blandas med röd lite köttig doft från Syrah och lite mer mulliga dova drag. Örter, citrus, lätta fattoner, slankt och snyggt.

Tät men fräsch smak i samma spår som doften. Även om det finns en klar sydfransk känsla med rostade örter, röd frukt och en del alkohol så är helhetsintrycket slankt och balanserat med mineral, tobak och cederträ. Extremt välgjort vin som nog kommer utvecklas en hel del.

Mitt nya husvin, 125 kr på BS, ytterst bra köp.

Charles Heidsieck Mis en Cave 2003

Charles Heidsieck ”vanliga” cuvée är lite speciell då de anger vilket år de har lagt ned dem i källaren, sedan anges även degorgeringsår. I det här fallet 2006. Numera verkar de ha ändrat det lite så nu anges endast degorgeringsår. Vet inte om det har lett till någon försämring.

För en del år sedan så provade jag deras Mis en Cave 1996 vilket fanns på BS för 249 kr, ett enormt bra bubbel för det priset. Den här köpte jag på Gardemoen för knappa 300.

Väldigt fruktig doft i inställsam nougatig stil, mycket choklad, kaffe, söta citrustoner och brödighet. Mycket bra.

Mjuk fyllig smak med rätt låg syra för att vara Champagne. Söt citrusfrukt, nougat, rostat bröd, kaffe och mjölkchoklad. Mycket gott bubbel som är helt drickfärdigt med kanske något hög dosage.

Efter att ha varit bort från Sverige har den återlanserats av Edrington, föredetta Maxximum, för det för höga priset 459 kr, synd.

Grand Vin Blanc 2008 (Domaine d'Angles)

Eric Fabre var i nåt decennium ansvarig för Lafite-Rotschild, ser bra ut i CV't. Numera har han en egendom i Languedoc, La Clape, där han gör viner av lokala druvor med lite Bordeauxtänk. Jämför man med vinerna från grannen La Negly så är det här väldigt nedtonat, fräscht och enligt mig betydligt bättre. Deras viner har blivit lite av en favorit här hemma. För mig som har svårt för många sydfranska superextraherade viner, La Peira etc, så är det här imponerande bra.

Det här vinet baseras på gamla stockar av Bourboulenc, har nog aldrig druckit ett Bourboulencdominerat vin tidigare. Andra druvor är grenache blanc och roussanne.

Tät maffig doft med mängder av karaktär. En blandning av vaniljdrömmar, honung, vita blommor, gul stenfrukt, även ett drag av kritiga ostronskal eller liknande. Annorlunda och fascinerande. Påminner en del om en vit Pape fast bättre än många av dem.

Fet lite oljig smak med bred palett. Följer doften med gul mogen frukt, aningens alkoholstinn, grönt te, anisfrön, tobak och örter. En del fattoner men inte så det tar över, smaken är fet mest av frukt.

Något hög alkohol för min smak men i övrigt är det ett imponerande storstilat vin. De här vinerna av Fabre är bland de mest intressanta jag hittat från sydfrankrike på länge.

Cautivo Blanco 2009

Luktar man på det här vinet så är det huvudsakligen rödvinsaromer man känner som choklad, lingon, blåbär, gräs och kaffe från faten. Väldigt gammeldags vinstil och extremt Viuratypiskt.

Inte stort på nåt sätt men speciellt och karaktärsfullt. Doftar mer som ett rött vin vin än ett vitt vin. Jag har ingen aning om druvsammansättningen på det här vinet men det måste vara Viurabaserat.

Extremt smakrikt med mycket kraft. Smak som följer doften med mycket chokladtoner, kaffe, vanilj, tobak etc. Mer vitvinslik i smaken än i doften. Kul vin som blir väl påträngande i längden, ett glas är lagom. Men jag gillar verkligen att den här typen av vin får en plats i fasta sortimentet på SB.

Blandade goda viner med minst lika god mat.

Rolig kväll med matgänget. Extremt bra mat med goda viner, väldigt lyckat. Efter påtryckningar lägger jag upp lite mer information om maten. 

Fem vaktlar fick sätta livet till.

Lyxigt snacks i form av rostat bröd med topping från Bon Llockokboken fick ackompanjera bubblet som även fungerade som matlagningsvin, alltså till oss, inte i maten.

Serrano, Monte Negro och sardell.

Chardonnay Vieilles Vignes 1998 (Legras)

Detta som var så bra förra gången känns rätt trött den här gången. Lite fadd frukt och lätt oxidativt drag. Helt ok men har sackat ihop en del. Visst är det gott men det saknar stuns och frukt för att vara riktigt intressant.

Cuvée Orphale 1998 (Saint-Gall)

Betydligt mer fruktig och komplext än det andra bubblet. Väldigt fruktigt i en rätt inställsam stil. Mycket nougat, kex, röd och gul mogen frukt.

Mjuka syror, söta citrustoner, fruktigt med bra djup, mognad och komplexitet. Väldigt bra bubbel, om än något snällt och inställsamt, för sitt pris.

Riesling Nonneberg 2004 (Breuer)

Breuer brukar alltid vara bra men flera gånger har de dragits med ett lite trött intryck och en beska som stört. Den här flaskan har inte alls de problemen utan sitter ihop perfekt med lagom långt gången mognad.

Väldigt tydlig Rieslingdoft med stort djup av grapefrukt och andra citrustoner, petroleum och andra väntade rieslingdrag. Väldans bra doft.

Lång och tät, fet smak med lagom syror och drag av lime och grapefrukt, ingen som helst beska i eftersmaken. En del tropisk frukt. 2004 upplevs som en ovanligt lyckad årgång för Nonneberg.

Extremt bra mat, bästa vi har lagat hittills på våra middagar. Rätterna var gamla favoriter från ställen som Oaxen, F/L, Bon Lloc etc.

Grymt bra odlad kaviar

Halstrad gös med kaviarsås.

Riesling Schartzhofberger Spätlese 2007 (Egon Müller)

Återigen en supertydlig rieslingdoft, att det är Mosel är även det helt uppenbart. Den känns sent skördad och rätt utvecklad. Förvånansvärt utvecklad med tanke på sin modesta ålder.

Doft av sent skördad frukt med djup och komplexitet. Redan nu en hel del petroleum, tropisk frukt. Yummy.

Supertät smak, långt och gott. Väldigt bra och häftigt, men prismässigt, nja, väl saftigt.

Här kokade vi en fond på havskräfta som vart, tillslut, enormt bra vilken smörades lätt och serverades med primörer och varsin svans kokt i 30 sekunder. Den här var givetvis före fiskrätten ovan med kaviarsåsen.

Pinfärsk havskräfta med loco god sås.

Chardonnay Les Noisetiers 2008 (Kistler)

Det här är stort och fläskigt, första tanken är en dunderfet Meursault men det är väl svulstigt och kompakt för det. Intrycket är varmare, är inne på Yattarna eller liknande. Kokos, kaffe, fat, något sen skörd, varm mogen frukt.

Smaken får mig in på Kistlerspåret. Rätt låg syra, väldigt smakrikt och komplext men definitivt inte bourgogne. Lättgillat och lättdrucket, lite mer syra och mineralitet hade uppskattats på den här prisnivån men annars är det grymt bra.

Côte-Rôtie 2003 (Jamet)

Det här var mitt vin. Tänkte det skulle var kul för mina borgognefantaster till vänner att prova det här om det det tedde sig som förra gången, vilket det gör.

Det första intrycket är väldigt burgundiskt med mängder av söta röda bär, blommor, parfym, lätta fattoner, mineral. Med luft blir det mer syrahlikt med mer kött/chark med sina lätt rökiga drag, extremt bra och karaktärsfullt.

Medelfyllig fräsch smak med röd frukt, mineral, charktoner, jord, blommor, orientaliska kryddor. Stort vin som förmodligen toppar om ytterligare några år. Skönt med en Jamet på nivå som jag förväntar mig efter en heltrist 2005'a i vintras som behövde betydlig fler år.

En dålig dag för en vaktel.

Vaktel med primörer och smörad skysås.

Barolo Rocche 2000 (Vietti)

En typisk Nebbiolo med örter, rödsyrlig frukt, tegel, nypon, teblad, rätt tydliga fattoner. Inte modern som säg Spinetta men ligger ändå en del åt det moderna hållet. Känns som den har första drag av utveckling men är fortfarande rätt ung. Mycket förvånande att den var från 2000, känns yngre.

Läskande och god i aningens modern stil, tät lite extraherad frukt men förvånansvärt ungt stum för sin ålder. En utpräglad lagringskrävande Barolo. Bra.

Avslutade med en dessert av "kräm" smaksatt med maskmydra, färska bär och tomatsorbet. Mycket jobb men god mat.

Uselt foto av dessert.

 

Gran Coronas Cabernet Sauvignon Reserva 1992

Gran Coronas kan ses som andravin till Mas la Plana. En ren Cabernet Sauvignon i bordeuaxlik stil vilken tål lagring som få andra viner i sin prisklass.

Finstämd ren utvecklad doft med typisk Cabernetkänsla. Viol, läder, gräs, blommor, komplex mörk frukt. Riktigt bra doft som växer med luft och blir mer fruktig med ännu mer blommiga nyanser.

Läskande medelfyllig smak med mycket frukt kvar trots sin ålder. Väldigt fräscht med en hel del tertiära aromer. Ingen svulstighet utan väldigt klassiskt och balanserat.

En ny årgång, 2008, kostar 99 i Sverige. Butiken i Spanien tog 7 €! Otroligt bra pris, det smakar mer som ett vin för 200-250 kr.