41 Grados

Bröderna Ferran, Adria och Albert, som tidigare drev El Bulli startade efter El Bulli tapasbaren Tickets och en coctailbar vägg i vägg inne i Barcelona. Sedan nåt år tillbaka serverar de en fast avsmakningsmeny i coctailbaren för totalt 16 gäster. Som namnet antyder är det 41 serveringar som gäller till ett fast pris. Då ingår det även några drinkar.

Då Adria är ute och reser mest hela tiden är det huvudsakligen Albert som är där, även bland personalen har de flesta av dem jobbat på El Bulli tidigare. Jag hade ingen aning vad jag skulle vänta mig, vi lyckades aldrig få bord på El Bulli så jag har inget att jämföra med men vissa av rätterna är visst därifrån. Det hade rykte om sig att vara väl flippat där experimentslustan ibland tog överhanden på bekostnad av smakerna.

Vid förfrågan så sa de att de här vill ha ett mer nedtonat ställe där smaken är det viktigaste. Personalen är klädd i jeans och gympaskor. Man sitter vid enkla låga läderinfattade coctailbord där det huvudsakliga besticket är, förutom händerna, en specialdesignad pincett. Kniv förekom aldrig, ibland las en liten sked fram och nån enstaka gång en liten gaffel.

Att beskriva rätterna blir svårt, och tröttsamt. Då det inte finns nån tydlig början, mitten eller slut på en 41 rättersservering så går det inte riktigt att jänföra med en vanlig måltid med förrätter, huvudrätter och dessert. Kvalitetsmässigt så var det på en helt enastående nivå, av alla rätter var det kanske två jag inte gillade. Det mesta var väldigt bra till helt otroligt bra.

Efter några inledande plockbitar så startar en matresa runt jordklotet med inspiration från Spanien, Ryssland, Danmark (hyllning till Noma), Mexiko, Peru, Japan etc. De flesta länder representerades av två-tre rätter vardera.

Som helhetsupplevelse är det nog det häftigaste jag varit med om i matväg. Uppläggen är spektakulära samtidigt som munsbitarna är till synes enkla men man inser att det måste ligga en enorm mängd arbete bakom. Drinkarna var väldigt karaktärsfulla och satans goda, perfekt anpassade till rätterna de serverades till. Från en alkoholfri av mandarin och ingefära till en uppkryddad sakevariant.

Jag tog foton på många men inte alla rätter. Lägger upp dem med en kommentar till, det blir nog bästa sättet.

Delvis ätbara saker. Ett "löv", en "jordnöt" etc. Ok start.

El Bulli-sfär av kalamataoliver. God.

Fetaost med torkade tomater. Enkelt men gott.

Alger med quinoa, majs med tentakler? Krunchy, helt ok.

"Pärla" med smak av nöt och sesam. God.

Isgel av rödbeta och päron. Lite trist.

Krispig rulle med parmesankräm. Mycket gott.

Kronärtsskockor med ansjoviskräm och parmesansmulor. Enormt gott och bra.

Kaviar med hasselnötsgrej. Funkade inte riktigt men god kaviar.

Tema Ryssland, ovan och nedan. Här fick vi vodka med hasselnötsolja till.

Ostron med kaviar och rödbetsjuice. Fräscht och gott.

Hyllning till Noma, Danmark.

Morot med pepparrot, gott. Smörrebröd med tunt kött, syrad grädde och syltad lök, enormt bra.

Tema Mexiko.

Svåräten agavesfär. Som en tequilshot av mycket hög kvalitet.

Majssfär med krunchy majskorn. Gott.

"Nachos" med salsa på grön tomat, avokado, syrad grädde. Underbart gott.

Tema Peru. Här fick vi en variant av Pisco till.

Peruansk potatiskräm med abalone. Inte riktigt min grej.

Kyckling med mycket speciell sås av peruansk ört.

Tema Japan, min favorit. Här fick vi en variant på sake till.

Strut med tonfisk, poppad quino, sesam, flygfiskrom. Otroligt bra, stort.

Snäckskal med knivmussla, misosås, fermenterad vitlök, sojakulor, alger. Bästa rätten, svårbeskrivet underbart gott.

Musslor med yuzusmörsås. Tveksamma musslor, gillade inte.

Tema Europa.

Kantareller med pinjenötssås. Lite vek, för lättstekt svamp.

El Bullivariant av Stek frites med bea. Barnsligt gott.

Typ "vita bönor" med blodkorv. Ok men väl påtaglig inälvssmak för mig.

Ostfondue med tryffel. För vek tryffelsmak men annars gott.

Glasstrut på salt karamell med krunch. Godaste glassen någonsin.

Yogurtglass med svartvinbärsmaräng. Mycket bra.

Kaffegodis. Mycket bra.

Det är svårt att dricka vin till det här, drinkarna passade bäst. Vi drack en Albarino "Seleccion de Anada" 2005 av Pazo Senoran som började kännas lite trött men annars var god.

Med alla asiatiska och peruanska smaker så hade en halvtorr tysk riesling varit bättre men det fanns inte. Clos d'Agon hade kanske varit ett bättre alternativ.

Jämfört med våra andra besök framstod det här som jämnast och bäst men det var helhetsintrycket som gjorde det. Lägstanivån var anmärkningsvärd hög, att hålla det på 41 rätter är än mer imponerande.
Otroligt bra trevlig service. Vi frågade om de trodde att de skulle få nån stjärna när nästa guide kommer ut. De ville uttryckligen inte ha nån stjärna, de vill bort från allt sånt. Tyvärr blir det nog svårt att komma ifrån. De skulle mycket väl kunna gå från noll till två direkt, eller tre.

Min vapendragare på dessa matresor bloggar också numera. Han har en betydligt bättre kamera än jag och brukar vara mer grundlig så där kommer det om ett tag mer info och bilder, länk.