På en vinkväll nyligen blev en oplanerad röd tråd inledningsvis en trio i pinot med vitt skilda uttryck. Mycket bra och kul viner.
Corton ”Clos du Roi” 2001 (Girardin)
Doften är väldigt fin med tät söt frukt, lite gräs och järnmalm. Finstämd aromatisk blommighet men som vanligt inte på verklig Grand Cru-nivå, nu kostade den som ett villagevin så det gör inte så mycket.
Smaken ger ett lite annat intryck än doften med lite oväntat lätt och aningens syrlig smak, den sötfruktiga känslan som doften indikerar visar sig inte riktigt i smaken. Fortfarande är det ett gott och bra vin med fin järnig mineralkänsla. Dessvärre stod det sig inte så bra i jämförelse med vinet som kom efter men det kan man inte begära.
Échézeaux 2001 (DRC)
Enastående bra doft med en del mognad om än inte alls övermoget. Jord, lera, mineral, blommigt jordig doft med distinkta drag av vinifiering med stjälkar. En positivt träig känsla. Mossa och ett underbart drag av svamp och tryffel, sötbärig frukt. Ytterst bra.
Smaken följer doften bra men är inte riktigt så intensiv som jag väntat mig, fräscht och relativt lätt men med stort djup, trätonerna från stjälkarna kommer igenom även här (vilket jag gillar). Mycket subtilt och gott.
Det kändes som grand cru-nivå från ett något svalt år. Att det var en bourgogne var självklart, vi gissade Vosne. 2000 var däremot fel, det var 2001. Ytterst chantilt att dra med sig en DRC. Världsklass även om den inte når upp till den La Tache jag provade för nåt år sedan.
Pinot Noir CWG Auction Reserve 2005 (Bouchard-Finlayson)
Som en helt annan jämförelse inom kategorin Pinot Noir kom denna som jag köpt nere i Kapstaden för ett antal år sedan. Bouchard-Finlayson gör en toppcuvée av pinot som heter Tête de Cuvée, vissa år, som detta, väljs ett par av de bästa faten av denna ut och buteljeras som en CWG-buteljering. Denna blev utsedd av Platter som den bästa Sydafrikanska pinot någonsin gjord. Tyckte det var kul att köpa med mig en hem. Deras vanliga pinot från 2006 var helt öppen och mogen för knappa två år sedan så jag trodde denna skulle vara ”färdig”, vilket den inte var.
Mycket oväntat stram och lite ungt stum doft med nötiga drag som påminner om en, typ, Nuits-Saint-Georges av bra kvalitet. Vilket också vart var gissningarna hamnade, i sig ett mycket bra betyg till en SA-pinot. Finstämt och kompakt utan svulstiga eller överekade drag men något monolitisk känsla.
Kompakt tuff smak med bångstyriga strama tanniner och återigen nötiga dova drag kombinerat med dels bäriga pinotdrag men även mer träiga mörka drag som drar åt kött och brända örter. Häftigt och imponerande bra i sin kategori men alldeles för ungt tyvärr.
Corton ”Clos du Roi” 2001 (Girardin)
Doften är väldigt fin med tät söt frukt, lite gräs och järnmalm. Finstämd aromatisk blommighet men som vanligt inte på verklig Grand Cru-nivå, nu kostade den som ett villagevin så det gör inte så mycket.
Échézeaux 2001 (DRC)
Enastående bra doft med en del mognad om än inte alls övermoget. Jord, lera, mineral, blommigt jordig doft med distinkta drag av vinifiering med stjälkar. En positivt träig känsla. Mossa och ett underbart drag av svamp och tryffel, sötbärig frukt. Ytterst bra.
Det kändes som grand cru-nivå från ett något svalt år. Att det var en bourgogne var självklart, vi gissade Vosne. 2000 var däremot fel, det var 2001. Ytterst chantilt att dra med sig en DRC. Världsklass även om den inte når upp till den La Tache jag provade för nåt år sedan.
Pinot Noir CWG Auction Reserve 2005 (Bouchard-Finlayson)
Som en helt annan jämförelse inom kategorin Pinot Noir kom denna som jag köpt nere i Kapstaden för ett antal år sedan. Bouchard-Finlayson gör en toppcuvée av pinot som heter Tête de Cuvée, vissa år, som detta, väljs ett par av de bästa faten av denna ut och buteljeras som en CWG-buteljering. Denna blev utsedd av Platter som den bästa Sydafrikanska pinot någonsin gjord. Tyckte det var kul att köpa med mig en hem. Deras vanliga pinot från 2006 var helt öppen och mogen för knappa två år sedan så jag trodde denna skulle vara ”färdig”, vilket den inte var.
Kompakt tuff smak med bångstyriga strama tanniner och återigen nötiga dova drag kombinerat med dels bäriga pinotdrag men även mer träiga mörka drag som drar åt kött och brända örter. Häftigt och imponerande bra i sin kategori men alldeles för ungt tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar