Med Mondovino i åtanke får jag lätt en lite tveksam attityd till firman Boisset som med sin negociantverksamhet är Bourgognes enskilt största, i den dokumentären får man bilden att det mest handlar om pengar. Nu är Vougerai den egenägda juvelen vars viner ska visa upp bra viner de kan göra, om de bara vill. Och de flesta gånger jag provat viner från den här adressen har de levererat över förväntan. Framförallt i mellanprisklass, alltså på village- och 1:er crunivå. På grandcrunivå tycker jag de inte riktigt lyckas nå de riktiga höjderna man bör vänta sig. Givetvis är ett villagevin av en toppfirma som tex Domaine Dujac alltid mer intressant än deras, men då kostar de också en del mer.
Mina förväntningar på det här vinet införlivas med råge. Doften är imponerande bra med finaste tänkbara Pinotnos. Fylld med vildhallon, skogsbär, lite svamp, mängder av parfymerade blommiga nyanser och sandelträ som tilltalar mig väldigt mycket. Alldeles strålande. Förvånansvärt utvecklad med sina jord/tryffel/svamptoner. Även färgen har ett första drag av mognad.
Välavvägda fat, de använder större fat än normalt för att minska direktkontakten och har en väldigt låg rostningsgrad, 60% nya fat.
Läskande och lagom stram smak med ett balanserat syrabett. Djupt fruktig smak med bra längd och underbar komplexitet för en rimlig peng. Visst, Hubert Montille skulle säkert knorra över tillgängligheten vid så pass ung ålder men jag tycker bara att det är väldigt gott. Strålande bra och bland det bästa Bourgogneköpet under 300 kr på mycket länge. Kanske inte den mest långlivade Gevreyn men det är inte heller något egensyfte.
Det här är ett vin som delar bloggosfären i två läger, se kommentarerna på detta inlägg. Jag står helt klart på den positiva sidan.
Mina förväntningar på det här vinet införlivas med råge. Doften är imponerande bra med finaste tänkbara Pinotnos. Fylld med vildhallon, skogsbär, lite svamp, mängder av parfymerade blommiga nyanser och sandelträ som tilltalar mig väldigt mycket. Alldeles strålande. Förvånansvärt utvecklad med sina jord/tryffel/svamptoner. Även färgen har ett första drag av mognad.
Välavvägda fat, de använder större fat än normalt för att minska direktkontakten och har en väldigt låg rostningsgrad, 60% nya fat.
Läskande och lagom stram smak med ett balanserat syrabett. Djupt fruktig smak med bra längd och underbar komplexitet för en rimlig peng. Visst, Hubert Montille skulle säkert knorra över tillgängligheten vid så pass ung ålder men jag tycker bara att det är väldigt gott. Strålande bra och bland det bästa Bourgogneköpet under 300 kr på mycket länge. Kanske inte den mest långlivade Gevreyn men det är inte heller något egensyfte.
Det här är ett vin som delar bloggosfären i två läger, se kommentarerna på detta inlägg. Jag står helt klart på den positiva sidan.
1 kommentar:
Gott, n'est-ce pas? Får nog bli en till flaska snart...
Skicka en kommentar