Enligt P var den förra flaskan rätt trött och inget vidare men den här har frukt kvar.
Skön klassisk stil med syrlig röd frukt och mängder av mognadstoner som tryffel och mulljord. Orientaliska kryddor, blommor och stort eget anslag. En doft som är svår att sätta fingret på, fascinerande.
Syrlig och rätt krävande smak, absolut inget självklart lättgillat vin utan det som gör det bra är den stora personligheten och de fina mognadsnyanserna. Finstämd syrlig röd frukt, kryddor, jord, svamp, soja och choklad. Enormt kul och minnesvärt vin men inte stort på något sätt. Det gör sig väldigt bra till maten med sina markerade fina syror.
Jag fick höra av en tidigare vinmakare hos Madame Leroy några dagar senare att deras negociantviner köps in färdiga. De sätter endast på sina egna etiketter på flaskor av färdigt vin, de har alltså aldrig haft ett finger med i vinet. Det känns rätt tveksamt och förklarar varför maisonvinerna aldrig är i närheten av deras domainebuteljeringar. Man lär sig nåt nytt hela tiden. Ska man dricka Leroy ska man köpa deras egenproducerade viner, helst d'Auvenay.
Skön klassisk stil med syrlig röd frukt och mängder av mognadstoner som tryffel och mulljord. Orientaliska kryddor, blommor och stort eget anslag. En doft som är svår att sätta fingret på, fascinerande.
Syrlig och rätt krävande smak, absolut inget självklart lättgillat vin utan det som gör det bra är den stora personligheten och de fina mognadsnyanserna. Finstämd syrlig röd frukt, kryddor, jord, svamp, soja och choklad. Enormt kul och minnesvärt vin men inte stort på något sätt. Det gör sig väldigt bra till maten med sina markerade fina syror.
Jag fick höra av en tidigare vinmakare hos Madame Leroy några dagar senare att deras negociantviner köps in färdiga. De sätter endast på sina egna etiketter på flaskor av färdigt vin, de har alltså aldrig haft ett finger med i vinet. Det känns rätt tveksamt och förklarar varför maisonvinerna aldrig är i närheten av deras domainebuteljeringar. Man lär sig nåt nytt hela tiden. Ska man dricka Leroy ska man köpa deras egenproducerade viner, helst d'Auvenay.
2 kommentarer:
Etikettera färdiga flaskor låter rätt konstigt, i synnerhet om man har namnet Leroy.
Får en känsla av att man borde ha hört det tidigare om det stämmer, fast man lär sig iofs nytt hela tiden.
//PB
Jag återberättar bara vad en tidigare vinmakare sa till mig, han hade haft ansvar för vingårdarna i Côte de Nuits i flera år. Det var mest ett konstaterande, helt utan agg från hans sida, som han menade bara Leroy kan komma undan med.
Jag hade heller aldrig hört det tidigare.
Skicka en kommentar