Sista flaskan av den här cuvéen som Taittinger släppte inför millennieskiftet, bara magnumflaskor. En blandning av äldre årgångar, 95 och 96 har jag läst någonstans. När den kom var den ung och småtrist men efter några år lyfte den till ett fantastiskt vin. Taittinger var så nöjda med vinet att de fortsättningsvis började göra en liknande cuvée som döptes till Prelude.
Passande nog visar den här sista flaskan att den har börjat tippa över. Den finns tät fin frukt men den har inte alls samma djup som tidigare. Gräddig gul frukt, grapefrukt, krita, mycket bröd och en anings champinjon, kaffe och nougat.
Mjuk fyllig smak, med tidigare flaskor i minne har den inte alls samma djup i frukten men är ändå väldigt god. Mycket nougat och rostat bröd, kaffe, vanilj, röda äpplen och mogen gul frukt. Väldigt gott men ändå en liten besvikelse, dags att dricka upp om man sitter på några flaskor.
Passande nog visar den här sista flaskan att den har börjat tippa över. Den finns tät fin frukt men den har inte alls samma djup som tidigare. Gräddig gul frukt, grapefrukt, krita, mycket bröd och en anings champinjon, kaffe och nougat.
 |
| Lånad bild |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar