Vinet behöver lite luft för att öppna upp sig. Det är inget kraftpaket utan en rätt subtil doft med i en stil som liknar en fatad Grand Cru-Chablis, endast 20% ny ek används vilket jag tycker om. Det luktar halm, gula plommon och citron. Efter tag kommer det fram lite oljiga skiffertoner, ett kvalitetstecken för bra vit Bourgogne.
Smaken domineras helt av citron i början, det är som att dricka nypressad citron. Med luft kommer det fram en del honung, halm och sten. Det liknar som sagt väldigt mycket en bra Chablis Grand Cru,. Det är väldigt gott men håller inte riktigt nivå med de bästa producenterna som tex Domaine Leflaive eller Carillon, men gott är det. Sista glaset är godast, då har syran mildrats en del och det smakar mycket skiffer och krita. Vinet får aldrig någon fläskig tung känsla med tropisk frukt utan håller sig hela tiden åt det stenigt återhållna.
Intressant är att det så pass ungt och stramt fortfarande, det finns ju en mängd vita Bourgogner från mitten av 90-talet och då framförallt 96 som är helt oxiderade. Allt av den annars bra producenten Ramonet tex., Drouhin verkar dock ha svavlat tillräckligt för att de ska hålla. Det här var min sista flaska, om man sitter på någon rekommenderas luftning i någon timme. Ca 250 kr när det begav sig kan man inte klaga på, kostar nog rätt mycket mer nu.
2 kommentarer:
Tack för att du testade detta!!! Jag har några flaskor som jag ännu ej provat.. det har varit problemas med -96:orna både från Chablis och Bourgogne, många har oxiderat och blivit ..ja helt enkelt dåliga! Enligt vissa så svavlade vinmakarna vinerna för lite i tron om att syran skulle göra vinerna hållbara. Jag vet inte förstås, men det har varit jäkligt tråkigt att dricka dessa 96:or med sådana defekter!
Tack igen !
)ler
Ja, det är ett utbrett problem. Av Drouhins viner från 96 har jag erfarenhet av Chablis Les Clos och denna och mina flaskor har alltid varit bra.
Skicka en kommentar