Capo Martino är Jermanns främsta vita
vin. Första gången jag provade Capo Martino var årgång 1991
vilken var makalöst bra och perfekt mogen runt tio år efter skörd.
Denna känns att vara på väg att tippa över redan nu, efter fyra
år. Verkar som om det skett en markant stilförändring genom åren.
Smaken är tung och massiv i en stil
som påminner mycket om vita viner från Rhonedalen med låg syra.
Drag av honung, torkad gul frukt, grönt te och som sagt låg syra.
En lite alkoholigt inslag finns också.
Har Jermann blivit sämre eller är det
en dålig flaska? På sitt sätt gott men inte min stil.
3 kommentarer:
Hej Korkdragaren
Jag skulle behöva komma i kontakt med dig angånde Svensk Vinbloggar appen. Jag har försökt maila dig på din hotmail, men det bara studsar tillbaka. Vänligen maila mig på info@mbapps.se
Mvh
Martin Brodin
Har inte provat någon äldre flaska utan bara några senare årgångar och de har inte övertygat mig. Imponerande möjligtvis men inte särskilt kul. Det jag vet är att Jermann ökat sin produktion rätt rejält de senaste åren
Det låter rimligt, jag minns den första som riktigt imponerande.
Skicka en kommentar