En producent från Argentina jag har läst en del om men aldrig haft möjlighet att prova är Bodegas Weinert. Som motvikt mot de flesta andra producenter i Argentina så gör de viner i en extremt klassisk stil, aldrig nya fat, normala alkoholhalter etc. Alltså ingen superkoncentrerad alkosaft som det tyvärr ofta blir när många producenter ska göra ”bra” vin. Jag provade deras enklare, normala, Cabernet 2005 vilken gav mersmak. Hade nog gissat Frankrike på den om jag fått den blint.
Sen hittade jag denna med ålder, mycket kul. De gör även en topplinje som kallas Estrellas (estrella=stjärnor) där vinerna märks med stjärnor, upp till tre, beroende på vin. De är extremt svåra att hitta och kostar loco mycket, runt 2000 om jag fattat rätt.
13 år är rätt mycket för ett Argentinskt vin. Doften är väldigt mogen med toner av arrak, trä, svamp, tobak, finstämd frukt och viol. Riktigt bra men den känns lite trött, lite som en medelklassbordeaux i 300-kronorsklassen som blivit rejält åldrad.
Smaken är även den rätt åldersstigen med en del syra, mogna toner av tobak, gräs, svamp, sirlig fräsch frukt. Intressant och bra men den känns som om den håller på att falla ihop lite grann. Den toppade nog för några år sedan men det kan även ha att göra med hur den har lagrats under tiden. Weinerts viner är kända för att tåla lagring.
Känslan är, liksom den förra vinet från dem, inte alls så som man tänker Argentina utan mer Frankrike. Det finns en fräschör och lätthet man normalt inte hittar här. Syran är också mer Europeisk. Väldigt kul och riktigt bra för runt 180 kr, konstigt att ingen svensk importör tar in deras viner.
Sen hittade jag denna med ålder, mycket kul. De gör även en topplinje som kallas Estrellas (estrella=stjärnor) där vinerna märks med stjärnor, upp till tre, beroende på vin. De är extremt svåra att hitta och kostar loco mycket, runt 2000 om jag fattat rätt.
13 år är rätt mycket för ett Argentinskt vin. Doften är väldigt mogen med toner av arrak, trä, svamp, tobak, finstämd frukt och viol. Riktigt bra men den känns lite trött, lite som en medelklassbordeaux i 300-kronorsklassen som blivit rejält åldrad.
Smaken är även den rätt åldersstigen med en del syra, mogna toner av tobak, gräs, svamp, sirlig fräsch frukt. Intressant och bra men den känns som om den håller på att falla ihop lite grann. Den toppade nog för några år sedan men det kan även ha att göra med hur den har lagrats under tiden. Weinerts viner är kända för att tåla lagring.
Känslan är, liksom den förra vinet från dem, inte alls så som man tänker Argentina utan mer Frankrike. Det finns en fräschör och lätthet man normalt inte hittar här. Syran är också mer Europeisk. Väldigt kul och riktigt bra för runt 180 kr, konstigt att ingen svensk importör tar in deras viner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar