Crozes-Hermitage 1996 (Graillot)

Graillots Croz från 1996 var ett de första viner jag köpt en hel låda av, nu endast nån enstaka flaska kvar. Det är också först nu det här vinet verkligen visar sig från sin rätta sida.

Doften har utvecklat en väldigt aromatisk känsla med fina druviga drag av chark och saker man förknippar med syrah som peppar, brända örter, rödbärig frukt, lite citrusskal.

Framförallt var det smaken som var ett problem tidigare, i sin mellanfas, med obalanserat hög syra. Nu har den mognat och mjuknat på ett mycket angenämt sätt. Djup komplex smak med en rejäl dos fräschör, klart i min stil, långt och karaktärsfullt.. Väldigt gott, överlägset bästa flaskan jag druckit hittills.

Mullineaux Blanc 2012

Mullineaux och Swartland har helt plötsligt blivit väldigt ”hett”. Eben Sadie var väl först och det är inte direkt så där väldans nytt egentligen, men bra är det, i sin stil.

Denna variant av Mullineaux är baserad av chenin uppblandat med clairette och viognier. Doften är maffig med tät frukt, en del fat och nougat. Komplext och i ett Sydafrikanskt perspektiv får detta nog ses som en återhållsam stil även om det inte är det ur min personliga synvinkel.

Fet krämig smak med fattoner, mogen sötaktig frukt och imponerande djup . Väldigt bra i sin stil som även om det är ett modernt ”slankt” vin från Swartland ändå är rejält drivet om man jämför med, säg, en vit Bourgogne. Gott.

Bourgueil ”Les Perrières” 2010 (Breton)

Jag är normalt inte en fantast av cabernet franc då de gröna dragen oftast blir alltför störande. Denna har helt klart en del av de dragen men också en väldigt aromatisk finstämd bärig fruktighet som påminner om en klassisk pinot i stilen.

Alltsammans sitter ihop väldigt snyggt med en ännu lite bråkig fatkaraktär och stramhet, men komplexiteten och djupet imponerar. Med tid kommer det här nog utvecklas väldigt positivt. Kan inte påminna mig om att ha druckit en bättre Bourgueil så i studiesyfte lägger jag ner ett gäng.

Bourgogne Blanc Vieilles Vignes 2012 (Pierre Labet)

Trots sin unga ålder är doften helt öppen och tillgänglig med tydliga men snygga fat och en Chassagneliknande struktur av krossad sten, örter och djup frukt med bra komplexitet för sin nivå.

Smaken är krämig med tät frukt, stenig och drag av smör och nougat från faten, säkert också en del battonage. Väldigt bra generell Bourgogne som jag gärna köper igen.

Pommard ”La Chaniere” (Marechal) 2004

Det här vinet har alltid varit ett säkert kort men jag har aldrig druckit det med så pass ålder.

Den har hållit ihop väldigt bra och utvecklat finstämda tertiära drag av undervegetation, gammalt trä och tryffel. Det finns inga gröna drag som årgången kan föra med sig, för sin appellation och pris är detta lite sensationellt bra.

Djupt komplex smak med tät frukt, fräscht med balanserad syra och lagom mognad. Jabbar klart över sin matchvikt. Borde köpt mycket mer men har iaf några flaskor kvar. Helt drickfärdig.

Gevrey-Chambertin 1:er Cru ”Lavaux-Saint-Jaques” 1986 (Tortochot)

Blint luktar den som en gammal Rioja. En hel del fat med laktisk nästan dillig känsla, lite uttorkad frukt, smörkola, gammalt trä, röd frukt.

Syran i smaken är klart högre än en Rioja vilket är förbryllande, annars lite trött smak utan djup. Röd frukt även här, gräs och smörkola.

Luktar gammal Rioja även efter vi sett flaskan, var är pinotdragen? Tortochot är inget säkert kort.

Grüner Veltliner Smaragd ”Urgestein Terrassen” 2008 (F. X. Pichler)

En lite enklare smaragdbuteljering som är en blandning av olika terrasserade lotter.

Helt i linje med vad jag minns med mycket mineralkänsla, urtypisk pepprighet, örter som fänkålsfrön etc, gul stenfrukt.

Inga fat men trots det en krämig rund känsla och en aningens smöriga drag utan smörkola. Ytterst balanserat och bra, djup finstämd komplexitet. Sällsynt bra grüner. 

Pichler lyckas, här, undvika den alltför ofta påträngande alkoholhettan och avsaknad av fräschör som jag ofta upplever hos Wachauviner.

Denna dricks delvis parallellt med en slatt av Emidio Pepes trebbiano sen dagen innan vilket inte faller väl ut för trebbianon, den känns än mer överprissatt vid jämförelse.

Leoville -Las-Cases 1994 och Mas la Plana 2002

11 flaskan LLC-94 från en låda. Tyvärr är denna en av de som inte är så värst kul. Saknar frukt och djup men har väldiga klassiska drag av stål, cigarrlåda, en känsla av rost/borstat stål i Pauillacliknande stil. Blir lite bättre med luft och är ett klart gott vin men inte så som de kan vara. Dags att dricka upp.

Mas la Planan är fruktintensiv i varm stil med märkbara drag av fat, kaffe, mörk lite likörlik fruk, ännu rätt påtagliga tanniner. Lättgillat och välgjort trots ett, på pappret, dåligt år. Priset på Mas la Plana har dragit iväg över min smärtgräns sett till dess kvalitet men denna var god. Kan lagras i minst 3-5 år till.

Trebbiano och Montepulciano d'Abruzzo 2009 av Emidio Pepe

Emidio Pepe har gjort vin i många år, alltid utan bekämpningsmedel och minimalt med svavel. Utan att ens försökt ligger han numera helt rätt i tiden då hans viner nog kan klassas som "naturvin". Köpte de två som finns i Sverige för en närmare koll.

Trebbiano d'Abruzzo 2009 (Emidio Pepe)

Mörk färg för en trebbiano. Lite stum doft med lätta drag av musselskal i Chablisstil. Lyfter ovanligt mycket med luft och får fram drag av gul frukt, honungspastiller, lite vaxighet. Ett bra vin med viss karaktär utan några direkta orenheter trots sin minimala dos svavel.

Priset står dock inte alls i paritet med kvaliteten, hälften vore mer korrekt. Kul att prova men köper inte igen.

Montepulciano d'Abruzzo 2009 (Emidio Pepe)

Klart intressantare och högre nivå än dess vita motsvarighet. Lite ettrig, örtig röd aromatisk frukt i typiskt italiensk stil. Här finns lätt orena drag av framförallt brett, även ett uns volatilitet av nagellack men nivån ligger inom min gräns för vad som är ok. Frisk markerad syra, detta gillas mer eller mindre av alla.

Klart intressant och riktigt bra vin, förmodligen den bästa montepulciano jag druckit men priset känns även här lite väl högt för vad man får i glaset.

Sedvanligt vintabberas på midsommardagen

Fût de Chene 2000 (Henri Giraud)

Giraud håller till i Aÿ och gör således Pinot-dominerat bubbel. Denna tappning har efter denna årgång inlemmats i deras nya prestigecuvée Argonne och finns alltså inte längre.

Doften är dovt maffig med tydliga fattoner, finstämt mogna drag av svamp och lite bokna äpplen, smör och nötter. En ovanligt kraftig tung smak med mjuka syror och brödiga drag ger en upplevelse som är som en högklassig Chassagne med bubblor, ungefär. Väldigt bra och gott som passar bättre till mat än som fördrink.

Meursault ”La Sève du Clos” 2008 (Ente)

La Sève du Clos kommer från Entes äldsta stockar, + 100 år.

En i viss mån Meursaulttypisk doft med snygga fattoner, krossad sten, grillad citron och rostad mandel. Saknar lite expressvitet och meursaulttyngd i början och upplevs alldeles för ung, ett barnarov. Dagen efter är detta det vin som förbättrats mest.

Smaken är stram och snygg med en stålighet som påminner mer om Puligny. Väldigt bra vin som smakar ”dyrt” men som behöver flera år till innan den kommer öppna upp sig.

Pinot Gris ”?” 1995 (Zind-Humbrecht)

Till en tartar smaksatt med lätt asiatiska inslag passade denna bäst.

Fet och kryddig med lätt jordiga och flintiga drag. Komplex och utvecklad.

Mjuk mild känsla från syrorna och mycket tertiära drag. Här gissade jag fel och var mer inne på en än äldre chenin. Flaskan försvann och minns inte vilket gård den kom ifrån.

Dominus 1997

Slank och mogen doft i en komplex stram skrud. Cigarrlåda, rost och blyerts får allas tankar åt Bordeuax och närmare bestämt Pauillac vilket inte är det minsta konstigt. Om man inte som jag vet vad det är så gissar man fel.

Tät och god på hög nivå i klassiskt torr slank stil. Om något så saknar jag lite aromatik. Andra flaskor har varit ett snäpp vassare men man kan inte klaga.

Chateau Palmer 1989

Denna har den aromatik jag saknade lite i Dominusflaskan. Alldeles strålande bra med bordeauxlika drag av rost, cigarrlåda och viol.

Den blommiga känslan under alla mörka bär leder mig till att gissa Margaux, området, och jag hugger till med Palmer som hus. Bingo! Missar dock året. För mig kvällens vin, sjukt bra.

Chambolle-Musigny ”Le Clos de L'Orme” 2005 (Sylvain Cathiard)

För en Bourgogne upplevs denna väldigt tät, både till utseende och doft. Dovare känsla än normalt med lite jordiga drag, nötter och ett besynnerligt drag av spearmint. Kompakt och komplext, på tok för ungt vin som förmodligen kommer utvecklas strålande.

Vega Sicilia 1960

En mycket åldrad flaska utan etikett, ”mystery bottle”,vi leker detektiver med korken som kommer upp nästan hel. Förmodligen en Unico, de gjorde inte så många olika viner då.

Örtig och slank med rödsyrlig frukt, den saknar dock djup för att vara riktigt bra. Väldigt karaktärsfull och intressant dock med klara kvaliteter. Förmodligen inte optimalt lagrad.

Spätburgunder ”Sankt Paul” 2009 (Becker)

Väldigt fruktig och aromatisk pinotdoft. Känsla som en modernt vinifierad Bourgogne av hög klass, ska jag vara petig, och det ska jag, så kunde gärna faten varit mindre framträdande. Söta röda bär, lera, citrusskal och mjölkchoklad är nyanser jag krafsat ner.

Graham's Vintage Port 1970

Klart mogen men med positiv utveckling kvar, vilket jag väntade mig. Djupt och komplext med återhållen sötma, tobak, torkad frukt och citrus. Mycket gott till goda ostar. Nog näst bäst under kvällen men jag tror Taylor's 70'a slår denna med en noslängd.

Sketch 2010

Sketch är rätt omskrivet för att Raul Perez lagrar flaskorna under havsytan. Produktionen är liten från endast ett fat på 700 liter.

Doften är anmärkningsvärt komplex för en albarino med en havslik mineralitet. Krämig djup smak med fräschör, bra syror och drag av stenfrukt. Bästa alban som finns men väl dyr för dess absoluta kvalitet.

Goliardo 2010

Goliardo är en fatlagrad albarino från samma vingård som Sketch men som lagras på fat, på land. I övrigt ska det vara samma råmaterial.

Tät lite fet doft och smak med diskreta fattoner. Rätt kraftig för en albarino med örtig frisk smak med längd och djup. Bra för en albarino, bättre än det mesta men ett steg under Sketch.