Doften är stor och helt tillgänglig vid öppnandet. Mycket mogen med mängder av krut, jord, stall och läder, på gränsen till övermogen enligt mig. Det finns en del frukt kvar men det är de utvecklade krutiga aromerna som tar överhanden.
Mycket intressant och roligt vin att dricka men jag tycker den har börjat tippa över lite. Väldigt klassisk i sin stil.Smaken har fortfarande en del frukt, den känns inte helt uttorkad. Mycket tobak, ved, mörk frukt. Kul vin även om den är lite trött. Den lyfter faktiskt efter ett par timmar och sitter ihop lite bättre.
4 kommentarer:
Kul läsning! Vi drack Lagrange -94 för knappt ett år sedan och upplevelsen verkar vara rätt lik det du beskriver. Vi tyckte också att bäst-före-datumet hade passerats men det var ändå ett intressant provningsvin. Doften utvecklades faktiskt positivt under kvällen men i munnen kollapsade det fullständigt. Till slut återstod enbart tanninbeska och orenhet...
Kom ihåg att det 2 st "skit-årgångar ni har provat. Jag har provat 1990 samt äldre årgångar och då sjunger La Grange. Men visst det är inte min favorit i Saint-Julien.
Provade Lagrange 89 för några veckor sedan och den var på topp. Riktigt bra vin även om det aldrig blir stort. Lagrange brukar leverera men kan ibland vara lite väl hårt.
Visst är det ett svagt år, vilket märktes. Det finns dock de som lyckades enormt bra, tänker framförallt på Gruaud Larose.
Skicka en kommentar