fredag, maj 31, 2013

Chateau Talbot 2009, Hermitage ”Monier de la Sizeranne” 1989

Sällan har jag gått så fel på två viner som dessa nedan.

Min första tanke när jag får det här blint framför mig är att det är ett chilenskt vin. Dels den utanpåliggande fathanteringen men framförallt den där rätt otäcka grönt kartiga pyrizinkänslan som de flesta chilenska viner dras med. Att det är ett seriöst vin känns på sin täta komplexa frukt men i nuläget känns eken smörkoladominerad och ointegrerad. Inte kul alls faktiskt, eken kan lösa sig med tiden men den där gröna tonen är oroväckande.

Facit: Chateau Talbot 2009
Yiack, ska det verkligen vara så här? Samma intryck dag två, vänta minst 10 år.

Detta är däremot ruggigt bra och snyggt, känns som en fruktdriven mogen bordeaux från västra stranden med hög andel merlot = Saint Estephe. Varför inte en Cos med en del ålder, det är på den nivån. Tobak, plommon, gräs, cederträ, blommor och en fint krämig lyxig känsla. Storartat.


Facit: Hermitage ”Monier de la Sizeranne” 1989
Jag öppnade en medioker 94'a för nästan 4 år sedan och skrev att den hade varit svår att plocka som en Hermitage om den druckits blint och noterade en krämighet, plommon, gräs etc. Den var kanske bara för ung jmf med denna som var nio år äldre (och från ett mycket bättre år), men var är känslan av Hermitage?

måndag, maj 27, 2013

Corton ”Clos du Roi” 2001 (Girardin), Échézeaux 2001 (DRC), Pinot Noir CWG Auction Reserve 2005 (Bouchard-Finlayson)

På en vinkväll nyligen blev en oplanerad röd tråd inledningsvis en trio i pinot med vitt skilda uttryck. Mycket bra och kul viner.

Corton ”Clos du Roi” 2001 (Girardin)
Doften är väldigt fin med tät söt frukt, lite gräs och järnmalm. Finstämd aromatisk blommighet men som vanligt inte på verklig Grand Cru-nivå, nu kostade den som ett villagevin så det gör inte så mycket.

Smaken ger ett lite annat intryck än doften med lite oväntat lätt och aningens syrlig smak, den sötfruktiga känslan som doften indikerar visar sig inte riktigt i smaken. Fortfarande är det ett gott och bra vin med fin järnig mineralkänsla. Dessvärre stod det sig inte så bra i jämförelse med vinet som kom efter men det kan man inte begära.

Échézeaux 2001 (DRC)
Enastående bra doft med en del mognad om än inte alls övermoget. Jord, lera, mineral, blommigt jordig doft med distinkta drag av vinifiering med stjälkar. En positivt träig känsla. Mossa och ett underbart drag av svamp och tryffel, sötbärig frukt. Ytterst bra.

Smaken följer doften bra men är inte riktigt så intensiv som jag väntat mig, fräscht och relativt lätt men med stort djup, trätonerna från stjälkarna kommer igenom även här (vilket jag gillar). Mycket subtilt och gott.

Det kändes som grand cru-nivå från ett något svalt år. Att det var en bourgogne var självklart, vi gissade Vosne. 2000 var däremot fel, det var 2001. Ytterst chantilt att dra med sig en DRC. Världsklass även om den inte når upp till den La Tache jag provade för nåt år sedan.

Pinot Noir CWG Auction Reserve 2005 (Bouchard-Finlayson)
Som en helt annan jämförelse inom kategorin Pinot Noir kom denna som jag köpt nere i Kapstaden för ett antal år sedan. Bouchard-Finlayson gör en toppcuvée av pinot som heter Tête de Cuvée, vissa år, som detta, väljs ett par av de bästa faten av denna ut och buteljeras som en CWG-buteljering. Denna blev utsedd av Platter som den bästa Sydafrikanska pinot någonsin gjord. Tyckte det var kul att köpa med mig en hem. Deras vanliga pinot från 2006 var helt öppen och mogen för knappa två år sedan så jag trodde denna skulle vara ”färdig”, vilket den inte var.

Mycket oväntat stram och lite ungt stum doft med nötiga drag som påminner om en, typ, Nuits-Saint-Georges av bra kvalitet. Vilket också vart var gissningarna hamnade, i sig ett mycket bra betyg till en SA-pinot. Finstämt och kompakt utan svulstiga eller överekade drag men något monolitisk känsla.

Kompakt tuff smak med bångstyriga strama tanniner och återigen nötiga dova drag kombinerat med dels bäriga pinotdrag men även mer träiga mörka drag som drar åt kött och brända örter. Häftigt och imponerande bra i sin kategori men alldeles för ungt tyvärr.

lördag, maj 18, 2013

Furmint Prestige Selection 2011 (Tokajicum Darazskö)

Det här borde ju vara ett självklart bloggvin eller har furmintvinden redan dragit förbi? En torr furmint för under hundringen, det hör inte till vanligheten. Jag vet ingenting om det här vinet när jag öppnar flaskan.

Jämfört med andra furminter jag provat är det här mer framåt med en fetare lätt svulstig känsla, tydliga fattoner. Jag får associationer till fatlagrad sydafrikansk chenin blanc. Vad som lyfter det från det normala är en väldigt fin aromatisk blommighet, sen finns det även drag av gul mogen frukt, honung och örter.

Vinet ger en bra krämig känsla i munnen och levererar riktigt bra för priset, om än i en klart modernt orienterad stil med aningens låg syra och lite avsaknad av mineralitet. Riktigt bra vin i sin stil om inte på samma nivå som Szepsy eller Zoltan, men det kostar också en spottstyver i jämförelse (99 kr).

måndag, maj 13, 2013

Crozes-Hermitage 2003 (Guigal)


Lafarge är numera med på svarta listan efter årets hittills mest dyrköpta korkdefekt. Hoppas vinreduktionen blir bra.

Precis som förra gången så får denna Croz från 2003 hoppa in som ersättare. Som tidigare väldigt bra med druv och ursprungstypiskt blommiga drag av tapenade, lera och rödbärig frukt. Fräscht och läskande i en lättare stil som har nästan pinotlika kvaliteter. Inte alls samma ettrigt örtiga drag som tex Graillot utan mer finlemmat och bärigt, väldigt gott och ligger numera på en bra mognadsplatå men håller länge till. Ska nog investera i nya årgången.

lördag, maj 11, 2013

Knox Alexander Pinot Noir 2008 (Au Bon Climat)

 Au Bon Climat är lite av en favoritproducent av framförallt pinot noir. Stilen är inte svulstig eller forcerad utan har oftast en bra fräsch balans. Knox Alexander tas från några av deras bästa lägen i Bien Nacido, ett av deras bättre viner döpt efter Jim Clarendens son som klockar in på föredömliga 13,5 %.

Det börjar lite stumt även om frukten är rätt massiv, först är det bara insmickrande sötaktig frukt som gäller. Efter lite luft lyfter det flera kliv och får en alldeles bedårande orientalisk kryddighet åt sandelträhållet, blommor, en känsla av mulljord, apelsinskal och fina krämiga fattoner. Imponerande bra pinot med stort djup som ändå är helt fräsch, bästa amerikanska pinot jag druckit på mycket länge. De har numera ny importör och denna tas inte in i nuläget. Perfekt drickfönster.

fredag, maj 10, 2013

Clarendelle Rouge 2006

Välgjord bruksbordeaux i rimlig prisklass är inte det lättaste att hitta här på vårt kära SB. La Tour de By är ok men drar lite åt det kartiga hållet. Clarendelle görs av familjen Dillon som äger Haut-Brion även om jag inte ger så mycket för ”Inspired by Haut-Brion” som det står på etiketten.

Vinet är dock bra, framförallt efter 30-45 minuters luftning. Vad som hjälper det jämfört med konkurrenterna är att det har hunnit fått ett första anslag av mognad vid sju års ålder. Det är smakrikt utan att kännas det minsta svulstigt, klassiskt med drag av cederträ, plommon, lätta drag av kaffe och fin blommighet. Inte stort på något sätt men jag köper hellre det här än La Tour de By. Bra köp.