söndag, maj 31, 2009

Semillon 2004 (Rijk’s)

Rijk har alltid gjort bra viner av roliga druvor som Semillon och Chenin Blanc. Det här vinet har en mycket stor Semillontypisk doft med oljig karaktär. Bivax, linoleummatta, honung, rökiga flintastråk och mycket fruktnyanser som mogna gula äpplen. Den finns även nötiga utvecklade nyanser samt kolaremmar och vanilj från ekfatslagring.
Smaken är tät och smakrik med en intressant palett av mogen gul frukt, honung och drag som går mot kamomill och grönt te. Syrorna är fortfarande bra och vinet har fräschör nog att balansera upp den täta och ekfatsmärkta frukten.
Jag vart överraskad över hur pass bra och intressant det här vinet visar upp sig, det är inte heller på något sätt övermoget trots sin rätt ansenliga ålder för ett vitt vin från Sydafrika.

måndag, maj 25, 2009

Le Mistral 2005

Joseph Phelps började sin bana på tidigt 70-tal och var den som återintroducerade Syrah i Kalifornien. Le Mistral är hans hyllning till Chateauneuf-du-Pape, det är dock inte Grenache som är den huvudsakliga beståndsdelen utan Syrah, 59%. De andra druvorna är 23% Grenache, 8% Carignan, 5% Petite Sirah och 5% Alicante Bouschet.
Föra året såldes namnet Le Mistral samt dess vinodlingar till den sedan länge kontrakterade odlaren, Ventana Vineyards, som dittills levererat druvorna till Phelps så det här är den näst sista årgången under Phelps styre.

En tät dov doft med tobak och köttinslag dominerar första intrycket. Det här har många drag lånade från Rhone såsom en känsla av garrigue, tobak, animaliska nyanser, gummi, peppar och läder. Runt allt detta ligger samtidigt en ekfatsnyans som ger vanilj och kolatoner. Ekfatshanteringen tar inte överhanden, endast fransk ek har använts varav 42% var nya. Annat som ploppar upp är lingon, rönnbär, russin och korint. Smaken är väldigt fyllig och tät, etiketten anger 15% EtOH men det finns så pass mycket kraft att det håller ihop. Känslan är lik den från en modern CdP med liknande alkoholhalt, röda bär och ett stråk av citrus som kommer fram i eftersmaken.
Ett ovanligt och ovanligt bra exempel på Syrahbaseat vin från USA med djup, komplexitet och karaktär. Det vore intressant att följa det här vinet i några år, jag tror det kan vidareutvecklas mycket bra.

söndag, maj 24, 2009

Chardonnay 2006 (André et Mireille Tissot)

Mineralkänslan i det här vinet är helt overklig. Det doftar så mycket flinta, ostronskal, jod, våt slipsten, krita och andra stennyanser att man undrar om de har tillsatt nåt i druvmusten. Denna buteljering är deras instegschardonnay och lagras på 10% ny ek vilket ligger som en fin krydda runt mineraljuicen. Det finns annat förutom mineral i det här vinet som halm, honung, gråpäron, gula äpplen och grapefruktliknande citrustoner.

Smaken är medelfyllig, det här vinet bygger inte på kraft utan fräschör med frisk syra som en vit bourgogne. Den karaktärsfulla steniga känslan hänger kvar länge. Jag är helt såld på det här vinet och måste ha druckit runt 15 flaskor vid det här laget och fortfarande blir jag lika fascinerad när jag drar upp en ny flaska. Ett av förra årets bästa köp bland vita viner.

Det enda negativa med det här vinet är att Stéphane Tissot som är den som numera ansvarar för tillverkningen har snöat in på det biodynamiska dravlet vilket gör att den inte kommer tåla lagring någon längre tid på grund av för lite tillsatt svavel. Vinet buteljeras på flaskor inspirerade av clavelinmodellen fast innehållandes 75 cl.

fredag, maj 22, 2009

Corton Clos du Roi 2001 (Vincent Girardin)

Jord, mossa och mosade jordgubbar är mina första intryck. Girardins viner är alltid mer eller mindre bra men alltför ofta lite opersonliga och därmed slätstrukna. Nu är inte det här en av hans vanliga Chambolle-Musigny eller Pommard som har funnits i flera årgångar på SB utan en Grand Cru-buteljering och det här är klart bra trots lite svagare årgång.

Frukten är ok tät och komplex med Pinot-typiska nyanser och en subtil kryddighet som lindar in frukten och gör den intressant. Smaken har en del utveckling och är numera rätt mjuk och tillgänglig, bra längd. Med luft kommer mer nyanser fram som sandelträ, blommor och choklad, även vissa kritiga/kalkiga drag visar sig. Inga direkta ekfatstoner. Den vinner nog på några ytterligare års lagring.

Den lite stum och opersonlig för sin klassificering, en bra och välgjord Bourgogne men inte uppe på Grand Cru-nivå. 279 kr som den reades ut för måste ändå ses som ett solklart fynd rent prismässigt.

söndag, maj 17, 2009

Les Plantiers du Haut-Brion 1997

Haut-Brions odlingar av vita druvor består av 63 % Semillon och 37 % Sauvignon Blanc, det här är deras vita andravin vilket fanns på beställningssortimentet för några år sedan.
Första sniffen ger underbara nyanser av mogen Semillon av bra kvalitet. Allt man förväntar sig som bivax, vått ylle, honungspastiller, linoleummatta och gula äpplen finns där. Doften är komplex och personlig, dock märks inte Sauvignon Blanckomponenten, möjligtvis tillför den en viss mintighet.
Smaken är betydligt mindre intressant än doften, vinet har låg syra och lyfter inte riktigt. Den är oljig och len med mogen frukt och bra längd men saknar den smakrikedom som en vit Bordeaux på den här nivån borde ha. Det tar ett tag att vänja sig vid den oväntat neutrala och oljiga smaken, till rätt mat kan den nog fungera bra men så som vi dricker den är det mer intressant än riktigt god. Dock kan man sitta och lukta i glaset hur länge som helst.

Pierre Peters Cuvée Spéciale 1999

Som aperitif och till löjromssnittar öppnas en flaska av Pierre Peters årgångschampagne som från och med årgång 2000 fick tilläggsnamnet Le Chétillon vilket är namnet på den separata vingård de har i Le Mesnil-sur-Oger men denna har alltså inte det utsatt på etiketten.

Den här Champagnen har utvecklats en del. Väldigt typisk Blanc de Blanc med skinande ren doft av mogna äpplen, lemoncurd, grape, gråpäron och fina rostade nyanser. Typisk Mesnil’ig kritighet och mycket bra mineralitet som påminner om ostronskal. Det är inget kraftpaket utan rätt lätt med krispig fräschör. Vinet är som en mogen oekad Montmains med bubblor. Finstämd och god flaska i fräsch Mesnilstil.

måndag, maj 11, 2009

Losada 2006

Losada kommer från Bierzo (liksom Bem bi Bre vilken dracks för inte så länge sedan), alltså gjort av 100% Mencia.


Vinet har en tät doft med en kompott av krossade röda och mörka bär, tobak, kött, stall, läder samt en tydlig dos ny ek vilket tillför lite chokladiga kolatoner och rostat kaffe. Tät smak men inte så kärv, även med det här vinet kommer jag på mig med att tänka på moderna sydfranska viner med sin kombination av bärig fruktighet och stalligt bonniga karaktärsdrag.
Det är väldigt bra och komplext men når inte upp till till Bem bi Bre’s nivå, det här är tredje gången jag dricker vinet och jag upplever att anslaget är modernare med tydligare och mindre integrerad ekfatskaraktär och en mer sötfruktig känsla, dock ett av de bättre och mer intressanta vinerna i sin prisklass. Kan nog utvecklas bra med lagring även om de brettiga inslagen då kanske slår över lite.

lördag, maj 09, 2009

Fantin Nodar 2007

Doften är egen och annorlunda. Den präglas av örter, halm, vått ylle, honung, bakelit och lite färsk kvalitetstobak eller nåt åt det hållet. Det finns även ett lite unket drag samt jästiga nyanser som drar mot yoghurt, ingen ek. Alltså en typisk Tokai Friulanodoft med sina säregna drag. Inte ett av de kraftigare Friulanovinerna jag druckit men hyggligt bra typicitet för pengarna.
Smaken är frisk och rätt lätt, ganska mjuka syror. Örterna kommer igen samt honung, mogen gul frukt. Ett rätt bra vin även om det inte riktigt lyfter, struktur som en ofatad Albarino eller liknande, fast mildare syror. Friulanoviner brukar vara rätt dyra så det här får ses som ett ok prissatt vin (99 kr) med högt intressevärde.

fredag, maj 08, 2009

Mauro Vendimia Seleccionada 2001

Mauro Graciano var tidigare vinmakare på Vega Sicilia men fick sluta då de tyckte han hade en alltför stor intressekonflikt i och med sin släkts egna ägor. Numera gör han sina egna viner i ett område som bara klassas som Castilla-León. Vinet görs av 100% Tinto del País aka Tempranillo.

En underbart komplex doft med rostade örter, svarta oliver, ved, viol, rosor, lite vägdamm, nypon och vildhallon slår emot en med kraft och intensitet. Det här är inget definitivt inget dussinvin.
Mycket stramt och tungkrullande i början, med lite luft mjuknar den en del. Med helt igenom mycket koncentrerat med en kompakt ännu lite vedig känsla.
Efter en kort kontakt med luft väller det fram fler kaskader av doftintryck som valnöt, lakrits, vanilj, tegel, Mycket imponerande.
Smaken är minst sagt kompakt. Tät mörk frukt och fortfarande lite unga vediga nyanser tar först och främst uppmärksamheten, lera, viol och en intresseväckande dammig/örtig känsla ligger strax bakom. Det här var en mycket bra och rolig spansk vinupplevelse, kan med säkerhet lagras i decennier. 96 poäng av Parker, tja, varför inte.

söndag, maj 03, 2009

Riesling Cuvée Frédéric Emile 2002 (Trimbach)


Kan det här vara så bra som jag minns det senast jag provade det? Den var aningens vass och stum när den lanserades men kändes ytterst lovande. Efter en första doft och klunk inser jag att det helt och hållet införlivar mina positiva fördomar, den lilla störiga unga bitterhet som fanns när den lanserades har helt smält in. Underbart komplex och supertypisk Rieslingdoft, så typisk att det nästan inte är värt att nämna alla intryck som grapefrukt, gråpäron, lime, rött äpple, flintasten, apelsinskal och ett uns petroleum.

Den fina komplexa frukten pareras med en föredömlig tyngd och fetma som gör det mycket bra balanserat, den steniga petroleumkänslan är alldeles lagom. Det finns även en krämig känsla som inte ens CFE lyckas få fram alla år. Syrorna är givetvis där, och märks, men den känns rätt drickfärdig trots nyligen lanserad men kan säkert bli ännu bättre. Om det inte händer nåt konstig med det här ser jag 2002 som den bästa årgången sedan 1997.
Dracks till en ugnsbakad majskyckling tillsammans med en bautahög med smörvänd gotlandsssparris, kronärtskockor och mangold. Underbart gott.
Andra har provat tidigare, här och här.

lördag, maj 02, 2009

Chateau Barde-Haut 1999

Fin utvecklad doft med typisk plommonfrukt, kaffe, cederträ och ett tydligt modernt anslag. Annat som hittas är svamp, lera, mjölkchoklad, soja och en anings örtighet.
Med luft öppnas vinet och blir definitivt nya världenfruktigt, mängder av sötlaktits, smörkola och choklad. Komplext och gott men inte så värst mycket Bordeaux, det här skulle lika gärna kunna vara gjort i Australien eller USA. Från och med årgång 1997 anlitades Michel Rolland med allt vad det innebär som sen skörd, 100% nya ekfat etc.