måndag, april 28, 2008

Le Galantin 2000


Le Galantin 2000 från Bandol är ett mycket bisarrt vin. Mourvedre har en tendens att utveckla väldigt mycket brett med åldern och det här är nog bland det värsta jag har varit med om. Doften domineras av stall och gödsel, men även utvecklad frukt finns med hallon, rostat kaffe, nötter, lite barrträdskänsla, ek, läder. Smaken är mjuk och komlex även om den extrema brettigheten märks. Dag nummer två har den värsta bretten luftats bort och vinet känns mer balanserat, det är ett väldigt bra och välgjort vin och har man inga problem med brett så är det att rekommendera.

Paul Cluver Pinot Noir 2006



Paul Cluver Pinot Noir 2006 lanserades i april och ska alltså finnas tillgänglig i minst ett år. Jag brukar tycka om deras viner som är vara renare än många andra SA viner. Elgin är ett svalt område nån timme från Kapstaden som gör sig bra för t.ex. Pinot Noir.
Doften har bra intensitet med mycket fin Pinotfrukt, choklad, apelsinskal, kaffe, kanel och andra kryddor samt även lite dovare nyansr som läder, över förväntan. Smaken följer doften med bra och mjuk frukt, syran är givetvis inte så markerad som i en Bourgogne men den känns balanserad och vinet är tillgängligt redan nu, komplext och lättomtyckt variant av PN. En mycket välgjord sydafrikansk Pinot Noir och ett mycket bra köp för sina 149 kr.

tisdag, april 08, 2008

Clos des Papes 1996



En intressant flaska att jämföra med Bosquet des Papes 1998 vilken dracks för några veckor sedan, Clos des Papes 1996 har bara en tendens till mognad i färgen. Det är fascinerande outvecklat för ett 12 år gammalt vin, BdP 1998 ovan var mycket mer utvecklat med jord och brända gumminyanser men det här har inga sådan tendenser alls. Mycket bra och välgjort vin med en nästan krämig känsla full av citrusskal, röda bär, tobak, lagerblad, korint, komplex och ytterst intressant upplevelse men kanske inte så bra som jag väntade mig. Tänk vad roligt det vore om man fick möjlighet att gå på en vertikalprovning av det här vinet, jag undrar när det börjar visa tydliga mognadsnyanser? Det visar också att det krävs en enorm framtidsförhållning om man köper nya årgångar.

Chateau Labadie 2004, Chateau Grand-Mayne 1998, Domaine Santa Duc Cuvée Tradition 2005, Baron de Ley Reserva 2003.

Under påsken köpte och drack jag Ch. Labadie 2004 efter att ha läst tex Francophilens blog, om den lever upp till Andreas Larssons bedömning så är det ett kanonköp. Färgen är rejält kompakt för den här typen av vin, doften är stor med tydligt modern ekfatshantering, mycket extraherat vin med mängder av frukt, plommon, choklad, rostat kaffe, lite blålera och allmänt merlottypisk. Då till påsklammet tyckte jag det var väldans bra. Den dracks bredvid Domaine Santa Duc Cuvée Tradition 2005 och Barom de Ley Reserva 2003. Gigondasvinet är en ovanligt bra representant för Gigondas, pepprig, örtig med röd frukt, lite ungt stum men komplex och lovande för framtiden. Det vore kul att köpa på sig några flaskor för framtiden. Baron de Ley Reserva 2003 är modern med bra frukt, ek, tydligt stallig (för stallig enligt J), ett vin som stack ut vid en större provning av SB-viner under 100 kr, mycket bra.


Ett par veckor senare har bestämt mig för att dra korken ur en Chateau Grand-Mayne 1998 och ser till att köpa en ny flaska Ch. Labadie 2004 för att göra en jämförelse. Nu är det självklart taskigt mot Labadie att ställas mot en St.-Emilion Grand Cru av hög kvalitet, dessutom rätt mogen. Chateau Labadie 2004 framstår som överextraherad och plufsig i det här sällskapet. Jag kan förstå att många tycket om det här, mycket frukt, lättgillade rostade ekfatstoner med massa choklad. Men jag stör mig på den lite ofräscha känslan som kryper sig på med soltorkade tomater och vek syra, det känns som man har försökt gömma omogen paprikamärkt frukt med hjälp av överextraktion, fyyyyy! Var är grafiten och cederträet? Egentligen ett ok bra vin men inte särskilt mycket Bordeaux. Den gör sig bättre på fri hand och slinker ner framför en film då kraven inte är lika höga.

Chateau Grand-Mayne 1998 har jag druckit några flaskor av vid det här laget och den har alltid varit mycket bra. Nu börjar den bli fint mogen och det här nog den bästa flaskan hittills. Underbart komplex doft, med parfymerade nyanser av blommor (viol, syrén, orkide), grafit, piptobak, choklad, en kompott av olika bär som vildhallon och slånbär. En mycket fin balans mellan frukt, syra och tanniner. Den börjar visa tendenser till mognadsnyanser med lite stall och svamp men är fortfarande rätt stram vid öppnandet, vinet luftades ett antal timmar och öppnar upp sig först efter ca 3-4 timmar. Både WS och WA hyllar det här vinet och jag stämmer in helhjärtat vilket jag inte brukar göra så ofta

fredag, april 04, 2008

Volnay 1:er Cru "En Caillerets Clos de 60 Ouvrées" 1999, Pommard "La Chanière" 2004

Volnay 1: Cru öppnar jag inte så värst ofta, men nu då jag tänkte öppna en "En Caillerets Clos de 60 Ouvrées" av Le Pousse d'Or från 1999 gick jag och köpte en Pommard 2004 av Marechal som jag minns som ytterst bra och prisvärd. 2002'an var alldeles underbar medans jag tyckte 2003'an var lite obalanserad och märkt av det extrema året.


Volnay 1:er Cru En Caillerets Clos de 60 Ouvrées 1999 (inte ett så PR-mässigt namn...) är fortfarande ung i färgen. Doften är medelstor med finstämda typiska Pinotnyanser, det är ännu rätt stramt och känns lite stumt så den får åka ner i en karaff medans jag går en promenad och handlar middag. Efter några timmars luftning växer den en del, den har rätt dova nyanser för att vara en Volnay med jord, piptobak och mörk frukt kombinerat med mer klassiskt bäriga nyanser. Det är ett väldigt bra vin, mycket kraft för en Pinot Noir, men på nåt sätt saknar det den det där extra som gör att ett vin verkligen lyfter. Efter ytterligare tid blir den mer expressiv, man kan skymta lite tryffel och blommor bakom den kompakta fasaden. Mycket bra men inte så bra som den borde vara. WS verkar vara inne på mitt spår.

Pommard "La Chanière" 2004 (Maréchal). Den här Pommardvinet brukar vara en favorit och den här 2004’an införlivar alla mina förväntningar. En stor komplex doft slår emot mig, det här vinet får mig att le när jag häller ner den i karaffen. Det så otroligt mycket nyanser och karaktär i det här vinet, röda bär, kaffe, citrusskal, mjölkchoklad, lite ved etc. Det är rejält tryck i syrorna och den behöver mycket lång luftning i nuläget. Tyvärr är vinet precis så bra som den brukar vara vilket gör att jag nog blir tvungen att göra av med en massa pengar på fler flaskor. Pommarden vinner faktiskt matchen idag trots att Volnayvinet ligger betydligt högre i pris och ranking.