lördag, mars 24, 2012

Matassa Blanc 2008


Matassa håller till i den lilla byn Calce i området Côte de Catalanes. Som namnet antyder är marken väldigt kalkrik här vilket märks i vinerna. Det här är enligt mig bland det mest intressanta och bästa området för vin i södra Frankrike, framförallt för vita viner. Matassa Blanc görs av 75% Grenache Blanc och 25% Maccabeu från gamla stockar och lagras på använda ekfat.

Doften har initialt ett klart biodynamiskt oxiderat stick vilket är synd då det döljer vinets övriga kvaliteter. Det intrycket försvinner en del med luftning och bortsett från det är doften väldigt komplex med gul stenfrukt, tropisk frukt, imponerande lite rökig och kritig mineralitet och
en lätt fin smörighet.

Väldigt trevlig smak med mängder av mineralitet och frukt i stil med doften. Kraften i frukten och en udd fattoner balanseras föredömligt upp av markerade syror. Mycket gott och framförallt personligt vin.

Det här vinet blev helt sågat av AoV liksom alla andra viner från samma vinimportör, Wine Trade. Vore man konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att det är för att de inte drar jämt, skickar inte in varuprover till deras genomgång av BS och liknande. Jag har svårt att förstå att man kan sänka det här vinet så pass som de gör.
Men, att inte skydda vinet från oxidering på grund av vidskepliga biodynamiska metoder är givetvis idioti. Och det förtar tyvärr en del av upplevelsen.

onsdag, mars 14, 2012

Catena Alta Malbec 2002


Altaserien är Catenas näst högsta nivå för deras exportviner. I Argentina finns inte denna nivå utan motsvarande vinserie heter Angélica Zapata. Undrar varför de gör så och om det endast är design och namn som är annorlunda eller om även vinerna är annorlunda? Deras viner kostar lika mycket där som här.

Vinet då. Jo, det är som man kan vänta sig. Väldigt kompakt med portvinslik frukt med mängder av kryddor, teblad, korinter och fat. Det finns ett visst mått av komplexitet men den här vinstilen känns rätt oinspirerande och mest kloggigt massiv.

Smaken är precis som doften med tung lite alkoholig känsla och mängder av lite stum men enormt tät frukt. Torkad frukt, russin, överdrivna fat. Det är ett bra vin men inte min stil, jag köper inte sånt här längre, det här var sista flaskan.

söndag, mars 11, 2012

Ruinart 2002


Ruinarts 2002'a har jag gillat sedan den kom, ett favoritköp då den kostade facila 349 kr en längre tid. Numera är det sämre årgång och högre pris som gäller.

Den har fått fin utveckling med rejält brödig karaktär, mjuk gul frukt, nougat och mjölkchoklad. Väldigt fruktig i lite inställsam stil.

Tät mjuk smak i typisk storhusstil, söta fina citrustoner, blodgrape, kexchoklad och allmänt vanliga champagnedrag, kanongott och fenomenalt bra för priset. Fortfarande en favorit som konstigt nog helt förbisågs då det begav sig av vinbetygsbjässarna i branschen.

fredag, mars 09, 2012

Chateau Grand Mayne 1998


Förra flaskan i höstas var det något lurt med men då jag snart betat mig igenom en hel låda så var jag förvissad om att det var tillfälligt.

Nuförtiden har den fått lätt ålderstigna mumifierade drag vid öppnandet vilka lossnar efter runt 45 minuter i karaff. Efter det vaknar den och får väldigt trevliga typiska Saint Emiliondrag av choklad, blyerts, sötfruktig plommonfrukt, fin blommighet, lera etc.
Det har av förklarliga skäl blivit tröttsamt många svulstiga unga fruktbomber senaste månaderna så det var underbart att komma tillbaka till en sån här, jämförelsevis, klassisk fräschör.

Fräsch medeltät smak med klassiska attribut. Grand-Mayne ses som en rätt modern producent men det är inget som tar överhanden. Lite sötfruktigt inställsamt och något ekigt men väldigt bra, 98 var en väldigt lyckad årgång för dem men det börjar bli dags att dricka upp.

måndag, mars 05, 2012

Pinot Noir Reserve 2005 (Fort Ross)


Dags att komma igång med vinbloggandet igen efter ett långt uppehåll.

När det här släpptes var det ett litet under av hedonistisk Pinotfrukt i amerikansk stil (för pris etc). Nu har det lagt sig en hel del och fått lite rödsyrlig karaktär av tranbär, lite utanpåliggande fat, bitter choklad, mycket rostat kaffe. Komplext och gott med jag undrar om det inte var godare för nåt år sedan, känns lite själlöst och endimensionellt mot vad jag minns.

Fyllig mjuk smak men det den krämigaste känslan har försvunnit, lite mer uttorkad, lite mer syrlig frukt. Verkar inte vara ett vin för nån vidare långlagring. Gott men har varit bättre. Denna ska drickas ungt/yngre än det här.

Vill man lagra amerikansk kvalitetspinot rekommenderas istället Domaine Serene Evenstad Reserve 2006 som fortfarande finns att köpa. Den är i motsats lite svår att fullt uppskatta vid ung ålder men åldras desto bättre, den får nog bli nästa amerikanska pinot.