Chateau Gruaud -Larose 1992 var mest brettig och vedig senaste jag drack den så den här flaskan liksom Trotanoy'an nedan överraskade otroligt positivt, framför denna.
Det här är precis som man vill ha sin mogna GL. Underbar djup, tät och komplex doft vilken man kan sniffa på hur länge som helst, fint utvecklade lädertoner, superklassika nyanser av grafit och cederträ kombinerat med en fin dov känsla av mulljord och svamp.
Den är lite knuten i början och vi vågade inte lufta den med risk att den skulle falla ihop, men efter nån dryg timme lyfter den flera snäpp ytterligare och får en nästintill nya världenkompakt intensitet i frukten med mogen gul paprika, mynta och nyrostat kaffe, fantastiskt vin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar