Adeodato 2000 (Monte Schiavo)

Adeodato 2000 är ett modernt vin i stil med en supertoscanare fast får väl kallas för en supermarchenare istället och är Monte Schiavos toppvin på ren Montepulciano. 14 månader på nya fat, ofiltrerat och oklarat.

Stor doft med tydliga nyanser av rostade ekfat som nu har integrerats riktigt bra, djup och nyanserad doft med läder, plommon, choklad, vanilj, en blandning av mörk och röd frukt, komplex och bra men kanske inte så värst personlig karaktär. Smaken fyller i doftens tema och har vid det här laget rundats av med lena tanniner och rätt mjuk syrastruktur för ett italienskt vin, tätt och smakrikt utan att vara plufsigt överextraherat. Kanske inte det mest personliga/karaktärsfulla vinet på marknaden men balanserat, gott och lättgillat. Kan nog utvecklas några år till.

Bosquet des Papes 1998

En flaska Bosquet des Papes 1998 i helgen visar upp en helt annan karaktär än flaskan som dracks för ett knappt halvår sedan. Denna är helt ren och fräsch fullpackad med fina söta röda bär, läder, kaffe och mjuka lite kryddiga citrusskalnyanser, vinet har inget av de brända gummitoner som den andra flaskan hade. Den förra flaskan var uppenbarligen inte helt ok.
Denna påvisar väldigt fint likheten mellan Pinot Noir och Grenache vid lagring, mycket gott och komplext vin som lyckas stå upp för sina 94 poäng av WS.

Mâcon-Villages 2007 (Domaine Chêne)

Mâcon-Villages 2007 av Domaine Chêne lanserades i augusti. För priset en bra och helt ok tät doft med en blandning av gul och grön frukt, dess unga ålder ger den en lite kartig gräsighet och krusbärstoner, en dos ek verkar ligga och lura i bakgrunden, mjuka citrusnyanser och lite flinta. Mjuk balanserad smak med gul frukt kombineras med lite ungt kartiga gröna nyanser som nog kommer mejslas bort med eventuell lagring, fint steniga/flintiga nyanser för ett vin i den här prisnivån, välgjort i en okomplicerad lättgillad stil, högt prisvärde.

Villa Fidelia 2004

Villa Fidelia 2004 är en Bordeauxblandning från Umbrien bestående av Merlot, Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.
En mycket komplext sammansatt doft dominerad av mjuka chokladtoner och plommon slår emot en, doften känns definitivt merlotdominerad, C.F. tillför en gräsighet som inte stör, modernt ekig med vanilj, smörkola och rostat kaffe, rätt utvecklad med läder och svamp. Oväntat mjuk och utvecklad smak med mjuk mörk frukt , kaffe, mjölkchoklad, basilika, mogen gul paprika och läder.
Det här nog den bästa Villa Fidelia jag har druckit men jag skulle inte placera den i Italien om jag provade den blint. Ett mycket välkomponerat och gott vin men helt utan områdeskaraktär, blint skulle jag nog gissa på en bra bordeauxblend från Australien från år 2000, kanske Vasse Felix eller liknande. Gott men atypiskt. En slurk är sparad tills ikväll vilket ska bli intressant.

Chateau Barréjat "Cuvée des Vieux Ceps" 2002

"Cuvée des Vieux Ceps" 2002 av Chateau Barrejat ägs av Denis Capmartin. Den andra brodern Capmartin, Guy, äger och driver Domaine Capmartin. Jag håller Barrejat ett snäpp högre. Druvorna till detta Madiranvin kommer från rankor med en ålder av 80 ända upp till 200 år! Att ett vin som kommer från så gamla vinstockar fortfarande bara kostar 129 kronor är ju bara att tacka för. 2005 lanserades i våras men tyvärr missade jag det släppet. Druvsammansättningen är 80% Tannat och 20% Cabernet.

Luftades några timmar. Mycket tät doft med stenig röd frukt, utpräglad tobaksdoft och mycket garrigue, kaffe, slånbär och vildhallon, lite fina parfymerade nyanser finns även i bakgrunden samt en balanserad läderkänsla. Även efter rejält med luftning är vinet mycket stramt och med en nästan italiensk syrastruktur, vinet har en sällsynt täthet utan några som helst svaga punkter i smaken, samtidigt känns det inte som det kommer sig av sen skörd eller mängder av ek utan ren druvkoncentration som nog kommer sig av de gamla stockarna. Enormt bra och intressant vin som lyckas vara enormt kompakt utan att bli parodiskt, växer ytterligare för varje halvtimme. Skulle man dra till med en liknelse så är det som en blandning mellan ett Margauxvin och ett vin från Carmignano i klassisk stil. Och oj, oj, oj vad det här spöar Montus och Bouscasses vanliga buteljeringar vilka i jmf mest smakar ved, Bouscasses Vielles Vignes från en bra och balanserad årgång liknar det här vinet men kostar då dubbelt upp.

Torre des Canonge Blanc 2000

Detta vin hittade jag lite utanför Palmas centrum i en butik vid namn Malvasia, mycket bra vinbutik. Ett mycket bra och varierat utbud, rätt gott om äldre årgångar och inte bara det mest kända. De har även det bästa utbudet av olivolja jag sett på mallis.

Vid förfrågan om det bästa vita vinet från Mallorca av inhemska spanska druvor så tog de fram denna Torre des Canonge av Toni Gelabert. De hade den senaste årgången 2006 men även denna från 2000 för ca 23€ (ca 17€ för en ny årgång). De har även fraktlådor för vinflaskor att checka in på flyget hem. Samma kväll på Tristán frågade jag samma sak, sommelieren kom då dragandes med flaska Torre des Canonge, fast den senaste årgången 2006. Den var rätt ungt stum med anis, gul frukt, lite rökigt stenig, bra men outvecklad. De gjorde en inkorrekt luftning av flaskan vilket är uselt för ett ställe på deras nivå. För övrigt stiff, dålig service men enastående mat.

Torre des Canonge 2000 har en mycket mogen gyllengul färg. Doften är enormt tät och speciell, mängder av flinta, rök och nyanser som påminner om mogen semillon, bivax, honungspastill, våta lovikavantar, torkad tropisk frukt, mycket komplex och bra. Syran är helt intakt och lyckas balanera upp vinets täta struktur. Det här är ännu mer imponerande än den röda varianten. Vinet består av 100% av Giró vilket, om jag har hittat korrekt information, är en lokal synonym för Grenach Blanc. De mogna exemplar jag tidigare har provat av Grenache Blanc har oftast haft en störande oxidativ nyans vilket denna klarat sig ifrån, imponerande! Närmsta jämförelse jag kan komma på är Vat 1 Semillon av Tyrrell's.

Torre des Canonge Negre 2001

Då jag hittade den röda varianten av Toni Gelaberts Torre des Canonge, med lite ålder desseutom, var det ett självklart köp för att kunna ställa den mot dess vita kompanjon. Den gick på ca 35€ om jag minns rätt så den ligger i det högsta prissegmentet av röda viner från Mallorca. Druvsammansättningen är Pinot Noir, Merlot och Syrah.
Rätt blek färg med mognadskant. Rätt örtig mineralig doft, inte så stor eller tät men vinets struktur indikerar att luftning kommer göra gott. Syran är fortfarande rejält markerad.
Efter några timmar i karaff öppnar det upp sig på ett otroligt sätt och det är som ett helt annat vin. Mycket stor och fruktig doft i en rätt animalisk stil med komplexa nyanser av röd frukt, bär och stenfrukter, en del garrigues, vanilj och rostat kaffe. Den från början rätt volatila syran har försvunnit och integrerats mycket bra. Komplex smak med röd frukt och en del ekfatskaraktär, 12-15 månader på både fransk och amerikansk ek enligt deras hemsida. Mycket intressant och imponerande bra efter rejält med luftning.

Meursault "Monatine" 2002 (Rougeot)

Denna Meursault på halvflaska är alldeles lagom mogen nu med fina dova nyanser av honung och halm, extremt tydlig doft av kalk, mogna fruktaromer och en lagom dos ek rundar av det hela och gör vinet mycket välbalanserat. Mycket komplext och bra vin.

Barolo "Bric dël Fiasc" 1999 (Scavino)

Bric dël Fiasc har en tät färg för en Barolo med lite tendenser till mognad vid kanterna. Luftad ca 4 timmar. Förvånansvärt fruktig för en av Scavinos Barolo men samtidigt subtil doft med lera, tegel, nypon, mörk bitter choklad, lite blommighet, röd frukt, mycket intressant doft som kräver att man tänker till. Smaken är fortfarande mycket tuff med gnisslande tanniner och markerad syra. Tät smak med fin komplexitet, kaffe, nypon och en fin nötighet i en matkrävande kombination.
Ett mycket bra vin och en av de bättre Barolos jag provat, framförallt den första flaskan av Scavinos viner jag druckit som visar riktig klass. Dock är jag ännu inte övertygad om dess kvalitet i förhållande till priset. Börjar kanske närma sig sin mognadsplatå om sisådär 5 år.

Côte de Champtin 2002

Côte de Champtin 2002 av Champault har utecklats en del men ännu finns en hel del av Sauvignon Blanc örtigheten kvar med limeskal, nässlor och krusbär. Under den ok balanserade S.Bl. karaktären ligger en dos ek och lurar. Efter en stunds kontakt med luft utvecklar vinet en absurt dominerad doft av krita, skolkritor. Örtigheten lägger sig lite och vinet antar lite tyngre skepnad med mer kryddighet. Riktigt bra men behöver ett par år till för att mejsla bort S.Bl. frukten och få fram den fina ålderskryddigheten.