lördag, juli 11, 2009

Tamburlaine Semillon 2002

Inspirerad av förra vinet såg jag till att få fram en riktig Hunter Valley Semillon från källaren. Ska jag hugga till med en siffra så är det här kanske flaska nummer 15 eller liknande av det här vinet jag dricker. Det här är min typ av vin.


Doften är som vanligt frisk med mycket citrus, honung, vax, ylle, linoleummatta, kamomill och grönt te. Möjligtvis finns det en lite boken ton som indikerar på mognad, resterande flaskor kommer nog drickas upp inom ett par år. Semillon tål lagring som få andra druvor (inte som Riesling dock) men jag föredrar dem lite så där lagom gamla, innan de luktar alltför mycket övermogna äpplen. Den här kommer nog överleva sin tjugoårsdag men jag kommer inte vänta för att uppleva det.

Smaken är frisk och citrusbetonad. Gula äpplen, citron, gummi och grönt te. Hur skönt omodernt är det inte med ett vin som är helt oekat, skördat så tidigt att alkoholhalten inte är mer än 11 %, ingen malolaktisk jäsning etcetera. Det här saknar nog allt som många vinmakare skulle se som ett framgångsrecept för att kränga ett vin på den internationella marknaden. Alltid en favorit med sin udda och friska bakelitkänsla, grymt vin även om den är på väg att nå pensionsålder.

Organiskt odlad för övrigt med ett påtagligt ekologiskt tänkande genom hela kedjan, men utan biodynamiskt svammel.

Inga kommentarer: