Doften är kryddig på ett sätt som drar lite mot Pinot Gris, annat som dyker upp är grönt te, kamomill, rött äpple, gråpäron, blodgrape och en lite ung jordighet.
Smaken är fruktig med mild syra, gul mogen frukt, te, ingefära och även här en ung jordighet.
Det är en mjuk tillgänglig Riesling i en stil som skiljer sig en del från tex Hugel och Trimbach men jag föredrar nog den här, deras standardrieslingar är lite väl anemiska. Det är inget stort vin men det kan man inte heller vänta sig. Bra vin för pengen med klara Alsacevibbar.
Jag håller inte med Finare Vinare/T's sågning samtidigt som jag nog tycker att Dreissigacker var lika bra för mindre pengar (synd att den har tappat sin plats i fasta sortimentet), men det kanske helt enkelt är så att jag inte lika stora problem med vinets jordiga toner. Till mat hade jag nog föredragit lite högre syra men det är småsaker att haka upp sig på för en Riesling under hundra kronor. Ekologiskt odlad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Ezra! Visst var vi hårda, men frågan är om inte syratalibanen S var den som hade stadigast grepp om sågklingan. Ändå överens, och vi föredrar båda den "anemiska", ståligt mineraliska standardrieslingen från Trimbach.
En alsacerielsing utan tillräcklig syra är som en pall på två ben. Med låg syra blir också eftersmaken snopet kort, och då faller betyget...
Om man förväntar sig den klassiska strukturen hos en Alsaceriesling upplevs den här nog lite fadd. Men jag försökte ta vinet för vad det var, mer som en Edelswicker än en ren Riesling.
Pinot Gris-lik som sagt, även syramässigt, men jag förstår era invändningar.
Bäst är att betala mer och få en bra Riesling men utbudet av Alsaceriesling lämnar en del övrigt att önska.
Skicka en kommentar