En middag som har dragit ut på tiden i tid som räknas i år på grund av oväsentligheter som fruar, barn, jobb och annat världsligt är äntligen här. Fem viner från 1982 har samlats som ackompanjemang till en lång god middag, den sista (en söt PX) fick jag slänga i mig så den tar jag inte upp.
Första vinet är Deutz Millesime 1982. jag har provat Deutz med ålder tidigare, 1988 och 1990, en del har varit helt intakta medan andra har varit rätt trötta. 1982 är den äldsta jag provat och jag var lite rädd att den skulle vara väl oxiderad. Det var den inte.
Doften visar som väntat på hög mognad, den har lite avsaknad av frukt men det finns inga övertydliga sherrytoner, lite kanske, på ett bra sätt, den känns mest fint mogen.
Vinet ger ingen uttorkad känsla men frukten är rätt dämpad, svamp, vedbod, bokna äpplen, grapeskal och mineral. Mycket bra men inte stort.
Nästa Champagne är Clos des Goisses 1982. Det är något helt annat. Ett flertal gånger har äldre flaskor av Clos des Goisses varit helt enormt bra, framförallt från årgångar med allmänt dåligt rykte som 1991 och 1992. Det här vinet lyckas göra samma trolleritrick.
Doften är supertät och helt fantastiskt komplex med mängder av exotisk frukt, nougat, ostronskal, kex, grafit, hasselnötter och rött äpple. Den har en tyngd och kraft som är enormt imponerande. 98 poäng av WS, jag opponerar mig inte.
Smaken är mycket kompakt med mängder av frukt; exotisk frukt, bra syra, fina brödiga mognadstoner, nougat och tryffel. Enastående vin med fantastisk komplexitet samtidigt som det känns helt balanserat, allt sitter ihop. Bästa bubblet i år, ehh, ja just det, det har inte blivit så många ännu, bara tre. Bästa bubblet sedan Comte de Champagne 1995 då, det var ett tag sedan. Stort vin!
Sedan öppnas båda rödvinerna från 1982 samtidigt. Mina förväntningar prickas den här gången in väldigt bra. Cos d'Estournel 1982 är rejält mogen, lite övermogen, med mycket torkad splintved, svamp och krutrök. Den lyfter efter en stund i glaset och får fram en del fin mörk frukt, kaffe, mörk choklad och sötlakrits men når inte någon riktig höjd.
Bredvid har vi Gran Coronas Mas la Plana 1982, en av deras bättre årgångar. Här kommer det en kaskad av finstämd frukt ur glaset, väldigt Burgundisk eller kanske är det mer en fint mogen Grenachebaserad CdP tankarna vandrar åt. Doften består av söta röda bär med en mycket komplex blommig/parfymerad ton i bakgrunden samt choklad, sandelträ, kanel, gräs, grafit och tobak. Mycket komplext och intakt vin trots sin ansenliga ålder. Att det är en ren Cab känns svårt att tro, den är mer feminin än dovt maskulin för att använda sig av tveksamma genusliknelser. 47€ hos min favoritvinbutik i Barca nu i november, billigaste vinet under middagen och ett mycket bra köp. Har jag vägarna förbi kommer jag köpa en till.
Festligt att andra bloggare nyligen har skrivit om Mas la Plana (Gran Coronas har numera tagits bort i namnet), dock har vi olika åsikter. Jag tycker det här är ett finstämt vin av mycket hög kvalitet, mer aktuella årgångar känns mer modernt ekiga och kompakta men jag tycker om dem med. Visst är det väldigt genomarbetat och medvetet vinifierat vin men det är Mouton också...
Första vinet är Deutz Millesime 1982. jag har provat Deutz med ålder tidigare, 1988 och 1990, en del har varit helt intakta medan andra har varit rätt trötta. 1982 är den äldsta jag provat och jag var lite rädd att den skulle vara väl oxiderad. Det var den inte.
Doften visar som väntat på hög mognad, den har lite avsaknad av frukt men det finns inga övertydliga sherrytoner, lite kanske, på ett bra sätt, den känns mest fint mogen.
Vinet ger ingen uttorkad känsla men frukten är rätt dämpad, svamp, vedbod, bokna äpplen, grapeskal och mineral. Mycket bra men inte stort.
Nästa Champagne är Clos des Goisses 1982. Det är något helt annat. Ett flertal gånger har äldre flaskor av Clos des Goisses varit helt enormt bra, framförallt från årgångar med allmänt dåligt rykte som 1991 och 1992. Det här vinet lyckas göra samma trolleritrick.
Doften är supertät och helt fantastiskt komplex med mängder av exotisk frukt, nougat, ostronskal, kex, grafit, hasselnötter och rött äpple. Den har en tyngd och kraft som är enormt imponerande. 98 poäng av WS, jag opponerar mig inte.
Smaken är mycket kompakt med mängder av frukt; exotisk frukt, bra syra, fina brödiga mognadstoner, nougat och tryffel. Enastående vin med fantastisk komplexitet samtidigt som det känns helt balanserat, allt sitter ihop. Bästa bubblet i år, ehh, ja just det, det har inte blivit så många ännu, bara tre. Bästa bubblet sedan Comte de Champagne 1995 då, det var ett tag sedan. Stort vin!
Sedan öppnas båda rödvinerna från 1982 samtidigt. Mina förväntningar prickas den här gången in väldigt bra. Cos d'Estournel 1982 är rejält mogen, lite övermogen, med mycket torkad splintved, svamp och krutrök. Den lyfter efter en stund i glaset och får fram en del fin mörk frukt, kaffe, mörk choklad och sötlakrits men når inte någon riktig höjd.
Bredvid har vi Gran Coronas Mas la Plana 1982, en av deras bättre årgångar. Här kommer det en kaskad av finstämd frukt ur glaset, väldigt Burgundisk eller kanske är det mer en fint mogen Grenachebaserad CdP tankarna vandrar åt. Doften består av söta röda bär med en mycket komplex blommig/parfymerad ton i bakgrunden samt choklad, sandelträ, kanel, gräs, grafit och tobak. Mycket komplext och intakt vin trots sin ansenliga ålder. Att det är en ren Cab känns svårt att tro, den är mer feminin än dovt maskulin för att använda sig av tveksamma genusliknelser. 47€ hos min favoritvinbutik i Barca nu i november, billigaste vinet under middagen och ett mycket bra köp. Har jag vägarna förbi kommer jag köpa en till.
Festligt att andra bloggare nyligen har skrivit om Mas la Plana (Gran Coronas har numera tagits bort i namnet), dock har vi olika åsikter. Jag tycker det här är ett finstämt vin av mycket hög kvalitet, mer aktuella årgångar känns mer modernt ekiga och kompakta men jag tycker om dem med. Visst är det väldigt genomarbetat och medvetet vinifierat vin men det är Mouton också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar