Hermitage ”Marquise de la Tourette” 1996 vs Hermitage ”Monnier de la Sizeranne” 1994

Hermitage ”Marquise de la Tourette” 1996
Det här vinet provade jag senast i mars 2005. Då var den helt inne i sin tunnelfas och var mest snipig med obalanserad syra och minimalt med fruktaromer.

Nu har äntligen tagit sig ur den fasen och har uppnått en trevlig mognad. Har fått lite kött på benen med stor aromatisk doft av lite syrliga röda bär, chark, citrus, rökiga stentoner och brända örter. Mycket rönnbär, hallon och lite korint.
Smaken är frisk med bra tyngd, lång och smakrik med röda syrliga bär i urtypisk Syrahstil. Komplext och bra men jag tror att några år till kommer göra susen. Den var helt klart bättre än Chapoutiers dito från 1994.

Hermitage ”Monnier de la Sizeranne” 1994
Det här vinet har alltid varit en besvikelse, stum och ointressant så jag har sparat sista flaskan tills den bara måste vara ute ur sin mognadstunnel.

Det tar några minuter innan den visar upp sig och det är helt klart den bästa flaskan hittills. En tät krämig doft med ekfat, röd frukt, kaffe och lite mörk bitter choklad, gräs och ett uns köttig rökighet. Den har dock inte närmelsevis den stora aromatiska anslaget som Delas Hermitage visar upp. Den är fortfarande rätt stum och skulle vara svår att plocka som en Hermitage om den dracks blint.

Smaken har en skön tät känsla med lite vedig smörkolakänsla. Plommon, rönnbär och hallon dyker upp men den saknar riktigt djup. Bäst hittills av mina flaskor men en Hermitage ska vara mycket bättre än så här.