fredag, augusti 14, 2009

Taberner 2005

Vilken käftsmäll det här vinet ger. En supertung doft av kött, ekfat, kaffe, vildhallon, mjölkchoklad och extremt täta fruktaromer slår emot en. Allt annat än subtilt.

Undrar vad restsötman är i det här vinet? Att dricka det här på fri hand är gott men matvin är det då inte. Ett absurt vin på alla sätt men samtidigt enormt komplext. Ren Syrah från Cadiz i södra Spanien och extremt på alla tänkbara sätt, de ska ha tonat ned fruktintensiteten i de senare årgångarna men det lär fortfarande vara en fruktbomb.
Kompakt smak med tung fet frukt packat med rostat kaffe, choklad, ekfat, vanilj, rönnbär, tegel och pomerans. Som ackompanjemang till ost istället för port är det nog perfekt men annars känns det inte så lite överdrivet. Extra allt! Tidigare då det var yngre upplevde jag det som mer balanserat, nu med mer utveckling och lägre syra blir det väl mycket av det goda.

Höga poäng av diverse amerikanska recensenter, men vad säger det, mer om dem än om vinet, fast ändå inte på något sätt. En upplevelse är det i alla fall. Jag skulle kunna servera det här till väl valda bekanta som förmodligen skulle hävda att det är det bästa vin de någonsin druckit men jag är inte en av dem. Men kul är det, ambivalent upplevelse.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter som ett vin gjort för höga poäng från USA men visst som du skrev det kan ju vara intressant för det. Undrar bara vad man skall äta till ett sånt vin. Brontosaurus burgare?

Ezra sa...

Eller helstekt mammut...

Anonym sa...

Detta serverades bl.a. på Restaurang Grill för ett par år sen och passade vansinnigt bra till deras grilltallrik med 5-6 olika typer av kött! Och det var som du sa, en käftsmäll i positiv bemärkelse och yes du har rätt bästa vinet jag druckit!