Hatt et Söner är en relativt nybildat champagneproducent som gör sina bubbel från druvor köpta av ett kooperativ. Det är ett svenskt projekt med säte i centrala Stockholm men de har visst kopplingar till Champagne sedan tidigare. De har fått en hel del pisk inom vinkretsar för att vara i stort sätt ett affärsmässigt skojeri som vinmässigt är en bluff. Nu hade inte jag provat dem tills nyligen men ser det som ett så pass intressant fenomen att jag tar upp dem trots att det inte var hemmavid jag provade dem (brukar ha det som krav annars). Hade möjlighet att testa tre viner bredvid varandra.
Första vinet är Premier Cru Blanc de Blanc NV, 349 kr. Det är varken bra eller dåligt, mest alldagligt och menlöst men jag kan inte här se varför det skulle få mer stryk än en del andra alternativ, jämför med Moët tex. Bra är det dock inte och det finns betydligt bättre köp än så här i samma prisklass. Men i sin friska men något opersonliga stil så går det ner.
Premier Cru Blanc de Blanc Extra Brut NV, 379 kr, däremot saknar helt stoppning för att få det att funka med så låg dosage som här. Här finns det inget som håller ihop delarna i vinet och en kartig grovt obalanserad skalbeska är jobbigt påträngande, helt avsaknad av frukt eller djup. Verkligen ett bottennapp, allt annat än bra.
Sista vinet är deras prestigecuvée ”Le Grand-Père” 2005 Blanc de Blanc, 899 kr. På den här prisnivån förväntar man sig ett vin på toppnivå som den Bollinger Grand Année jag provade nån dag innan. Så är dock inte fallet, frukten är stum och opersonlig, djupet obefintligt. Att köpa en årgångs-BdB av valfri välkänd producent skulle ge betydligt bättre leverans, som tex Pol Roger. Det här är ett skämt för priset, precis så illa som jag har hört ryktas om.
Deras rosé var visst defekt (flera flaskor i rad), den togs av banan innan matchen började.
Vad som är anmärkningsvärt här är att alla dessa viner inklusive den defekta rosén har kvalificerat sig från BS till fasta sortimentet nyligen. Är det någon som på fullt allvar tror att det finns så pass många inkompetenta vindrickare i Sverige som skulle stödja dessa viner. Inte bara nåt av dem, som det första som ändå var rätt ok, utan alla i den grad att de skulle passera den tröskeln? Högst tveksamt. Det här sannolikt är ett medvetet stödköp från deras egna sida enbart med syftet att få in dem i det fasta sortimentet.
Anledningen är väl att de tror att vin är som vilken annan produkt som helst, skit i produktens kvalitet utan lägg allt krut på marknadsföring etc så löser sig resten. Jag hoppas och tror att de har fel. Om man hade haft seriösa ambitioner med detta så hade man låtit projektet ta tid, lärt sig hantverket och hållit nere priserna, då hade det inte varit så provocerande som det tyvärr är nu.